Aftonbladet – 24 september 1847, sida 3

gära och erhålla en större budget, och det är denna tons menliga verkningar, hvarunder vi sucka; ty de äro i väsendtlig mån skuld till det onda, hvaröfver vi klaga. Dessa verkningar bestå icke blott i skatternas inflytelse på dem, som skola utgöra dem, och deras större eller mindre bekymmer derföre, utan äfven på dem, som deraf erhålla sin andel. Lyckas det mig att göra detta förhållande nog tydligt, att derom tillräckligt öfvertyga både statsmakterna och individerna, så är förbättringens grund lagd; de öfriga reformerna skola då snart sagdt göra sig sjelfva, och våra efterkommande skola, blott såsom en sorglig historia från fordom, veta af det elände, som nedtyngt deras fäder. Då jag här företager ett skärskådande sf statsutgilternas menliga inflytelse, är det i sin ordning att jag börjar med dem, som intaga det betydligaste rummet derpå, och hvilkas både medelbara och omedelbara verkningar äro de kännbaraste: militärstaten. Denna utgör bälften af vår budget, och om man till de: synliga sifferbeloppet lägger det deri icke synliga värdet af all statsegendom, som i och för ändamålet begagnas, och de enskilda kostnader, som deraf äro följder, blir summan önnu ojemförligt betydligare. Skulle man samminräknz allt hvad som härtill åtgått under de 532 eller 53 fredsiren, och hvilka efter all sannolikhet lofva att bli ännu vida fler, så skulle det kanske befinnas, att staten för ett försvar, som ej kommit i fråg:, utgivit hela det försvarades värde, d. v. s. hela Sveriges uppskattade grundkapital ). Men jag vet att den dyrbara klenoden: landets trygghet ej kan beräknas i penningar, och jag ärnar ej heller längre fortsätta denna kalkyl. Amnet har nog minga andra sidor att skärskåda. Om militär-utgifterna lemnade något produktift resultat, så vore mindre derom att säga; men nu äro de den improduktivaste af alla budgetens artiklar, äro till och med i många hänseenden rent af förderfliga för landets både ekonomi och moral, och, så paradoxt det än må låta, är det likväl en s.nning, att om vi under dessa trettio åren haft intet försvarsverk, utan de krafter, sam härpå gagnlöst förspillts, dels rent :f besparats, dels användts på nyttig2, d. v. s. vetenskapliga och produktiva föremål, skulle vi i närvarande stund befinna os: på en punkt af mcral!iskt och ekonomiskt välstånd, som skulle göra all tanka på ett anfall utifrån omöjlig, emedan svenska folket då ägde ett sambällstillstånd så kärt för detsamme2, så värdt att försvara, att, i bändelse af en fiendes uppträdande på dess jord, en försvarare skulle utgå ur hvarje hus. Något sådant låter likväl icke förmoda sig, och jag inskränker mig derföre till hvad som möjligen redan kunnat gö) Vill man få ett begrepp om huru ytterligen hårdt och ojemt skatterna träffa isynnerhet vissa mindre jordegendomar, så se här specifikationen på utskylderna vid en sådan. Det är en liten bruksegendom i Nerikes bergslag om 200 Sk smide, hvartill höra två halfva mantal rusthåll. Hela egendomen är utarrenderad för 770 rdr bko, och det bör anmärkas, att endast serskilda förhållanden göra det för den nuvarande arrendatorn möjligt, att betala ett så högt arrende. Han är dessutom ansvarig för alla onera och prestationer af hvad namn och beskaffenhet de vara må. Dessa äro: Rådr sk. Hammarskatten, 2 SkI Stångjern . . . . 34. — Kronötionde, ungefär .....s...... 7. — BevHling . ss. ect rs 29. — Vakansafgift 176 rdr, men hvarifrån afräknas augments-räntan omkring 66 rdr, utföres således med . . ...... 110. — I Passevolangs .....ssssess sees 6. — Om den lättnad, vakansen medegifver, upphör, och husar och häst måste presteras, hvilket hvarje år är osäkert, går uppsättningskostnaden till omkring 600 rår, hvarå aldraminst 6 procents ränta, i anseende till möjlig afgång, upptages Med ..sesseosose soo er 36. — Till kyrkoherden: 1 SKE stångjern .............. 43: 24. 4 tunna 44 V, kappar råg ........ 14: 24. Till komministern: ; 5 LE stångjern. . ss. ss ecco secs 4 —1 !s lUNna råg oo ss se or sees 0. 1: 49.1 3LE hö. .....s.s.ss.0cs oc. r 1. — Vedpenningar och matskott . . ...... — 32.) Till skolmästaren: !Is tunna råg ........ rer sees 4: 49.1 Matskott. ss... str rr er rs — 24. -Till bergmästaren .......ssso ccs 3. — Till hammarlådan ......ss-sosc1: 46. Andra onera, åtföljande ett mantal, såsom brooch kyrkobyggnader, väghållning m. m., upptages till aldraminst . . 20. — Summa bko rdr . . 279. — Lägger man dessa utskylder till arrendet, så skulle egendomens hela afkastning bli 1049 rdr. me KSF Od Laaäafas 2 4 Till sockenmagasinet 46 !V, kappar råg 3. — I: