Aftonbladet – 21 september 1847, sida 2

vigtiga beslut. Ibland annat afgjordes sålunda, att ordförande hädanefter skall väljas för sex år i stället för tre år i sender cch ordinarie boTagsstämma hållas hvart tredje i stället för hvartannat år, för att bespara en del af den kostnad som bolaget miste vidkännas vid dessa sammankomster; att deremot revisorerne skola , ; : NNE N len oc år närvara vid vårbesigtningen a kanalen och då jemväl granska räkenskaperna; att en sluss vid Forsvik kommer att ombyggas, samt några andra ombyggnader och större reparationsarbeten företagas; att direktionen skulle anmodas söka få kanalens skuld 400,0060 rår banko omsatt medelst z2ndra obligationer till 4 å 4, procents ränta i stället för 35 procen!, som nu betalas; att den nedsättning i kanalafgiften på trävaror, som ägde rum vid förra bolagsstämmen, nu upphäfdes, såsom obehöflig, hvarom likväl voterades, och att hr kommerserådet Santesson erhöll en tillökning i sin pension, till 4000 rdr banko om året. De ibland dessa beslut som angå ändring i bolagsreglorns kunna likväl icke definitift antagas förr än vid nästa bolagsstämma. — Framl. H. Exe. Matb. Roscnblads jordfästning kommer att ske i S:t Clare kyrka nästkommande lördag. — Hr Julius Gäönther återkom i går med ångfartyget från Läbeck, efter att i två år hafva vistats utrikes. — Tidningarna från Köpenhamn med dagens post berätta, alt Deras Danska Majestäter återkommit till lustslottet Sorgenfri d. 46 dennes, ifrån ön Föhr, der de någon tid nyttjat salt— Angående några besynnerliga symptomer bland fabriksfolket i Norrköping, läses i Ostgötakorrespondenten följande: Redan någon tid har man här hört omtalas, att bland fabriksarbetarne i Norrköping skulle råda en ganska betänklig jäsning, hvilken yttrat sig, dels i öfvervåld mot landtboar, som till några bland stadens större spanmålshandlare försålt spanmål, dels i ohyggliga hotelser emot desse handlande sjelfve, samt att polisen ingenting kunnat uträtta, i anseende till våldsverkarnes talrikhet. Dessa rykten hafva nu till en del vunnit bekräftelse genom en i Norrköpings tidningar af magistraten derstädes publicerad kungörelse, hvaruti magistraten, som säger sig hafva förnummit, att en del personer af arbetande klassen å torg, gator och offentliga platser låtit undfalla sig vrånga och lättsinniga omdömen rörande tillförseln och priserne å spanmål samt dertill hörande förhållanden, söker utförligt visa menigheten nyttan och fördelen af en mera utvidgad spanmålshandel i en så bördig provins, som Östergöthland. Slutet af denna kungörelse lyder sålunda: Magistraten har velat erinra allmänheten om dessa sanningar för att visa, huru oförståndigt och obetänkligt de förhålla sig, hvilka klandra eller beklaga sig öfver verkningarne af en fri spannemålshandel. Hämmas eller aftager tillförseln genom afstannad håg hos de handlande att möta ortens afsättningsbehof, så inträda med säkerhet minskade tillgångar och stegrade priser för dem, som behöfva vecka för vecka köpa sin spannemål. Det missnöje, som i dessa delar gifvit sig luft, härleder sig troligen hos de fleste från missförstånd och bristande insigt: hos andra åter har detta missnöje röjt sig på ett mera oförsvarligt och straffvärdt sätt medelst förolämpande yttranden och djerfva hotelser emot aktade medborgare inom samhället, de der med egna stora uppoffringar beflitat sig att under en tid, då hela riket hemsöktes af brist och ovanligt höga priser, tillhandahålla allmänheten här i staden spanmål till priser, som voro måttligare, än på de fleste andra orter. Till förekommande af ett så oförsynt och brottsligt oskick, har magistraten velat låta denna varning utgå med förständigande tillika: att eho, som fördristar sig att störa ordningen och den fria handeln på torg och försäljningsplatser eller derföre med ord eller gerning hotar eller förfördelar landtmän eller handlande eller andre personer, skall utan skonsmål ställas för rätta och befordras till det strängaste ansvar, lagarne för sådane våldföranden bestämma; och jemte det magistraten låter förnya kungörandet af de polisstadganden, som förbjuda utevistande och folkskockningar om aftnarne efter bestämd tid, anbefalles härigenom stadens fiskal med gevaldiger och polisbetjente att hålla noga hand öfver efterlefnaden af desse ordningsstadganden och att med eftertryck befordra till laga näpst alla, som försöka att störa ordningen och lugnet inom samhället.