Aftonbladet – 20 september 1847, sida 2

De nya ministrarne, hvilka såsom sådana uppträda att enligt föregående val vara representanter eller senatorer, hade nu blifvit återvalde i sina distrikter. Ett sällskap bildar sig i Brässel, under namn af de förenade belgiska publicister,, hvilkets ändamål är att förskaffa författare medel till att befria sig från beroende af bokhandlarne och kunna utgifva sina arbeten genom sällskapets biträde. Skörden af potäter, i förhållande till utsädet, som i år varit ringare än eljest, vet man aldrig hafva utfallit lyckligare än det nu visar sig. NEDERLANDERNA. Man beklagar sig öfver att de nya förordnngarne för nederländska-ostindiska besittningarne der medföra en alldeles olidlig despotism. Alit, medborgerliga rättigheter, embeten, civiloch militär förvaltning, har blifvit ställdt under general-guvernörens godtycke. STORBRITANNIEN. Lord Palmerston skall, enligt uppgift i Times, hafva till engelske ambassadören i Wien, lord Ponsonby, aflåtit en note att meddelas furst Metternicb, i hvilken note engelska kabinettet erkänner hvarje oafbängig italiensk furstes och stats rättighet, att inleda och utfärda alla reformer, som de kunna anse lämpliga och nyttiga. Lord Palmerston förklarar derjemte, itt ingen grennstat äger rättighet att blanda sig i dessa staters inre förhållanden. Generalen Sir Henry Smith, segraren vid Alival, har blifvit utnömnd till guvernör på Godahoppsudden. Uader intet föregående år har utvandringen från Storbritannien varit så stark som i år. Till den 6 dennes hade, ensamt från Liverpool, 77,403 mnersoner afgått till Förenta Staterna, och 27,666 till C:nada. Tvåtredjedelar af dem voro I ländare. Espartero bereder sig att lemna London. Oxkring slutet af månaden begifver han sig till Brässel, förmodligen för att vidare afgå till Spanien, sedan hin nu af drottning Issbella blifvit utnämnd till ledamot af senaten. (Se ofvanföre under rubriken Spanien.) Staden Londons ämnar, såsom det berättas, gifva honom en offentlig måltid innan hans afresa. Hertiginnan 2f Kent hade återkommit till England från sin resa till kontinenten, och prins Waldemar af Preussen återvändt dit. RYSSLAND. Frin Wien skrifves den 40 dennes, att Osterrikiske ambassadören vid Ryska hofvet, grefve Colloredo, ditkommit cch berättat att kejsar Nicolaus vid god hela afrest från St. Petersburg till de sydliga provinserne af sitt rike. På återresan ämnade H. M. besöka Warschau. Man ken således ej längre draga i tvifvelsmål, att kejsaren ör återställd från den sjukdom, som så länge hållit bonom inom hans palats. ITALIEN. Hertigdömet Luccas krönika för Augusti och September är af minnesvärdt innehåll. Sedan hertigen fiyktat för en folkrörelse och afsatt statsmannen Fornacciari, som föreslagit reformer, b-gaf hertigen sig till Venedig först och sedan till San Marino di Vignali, under det att Fornaccisri reste till Florens och vid sin ankomst dit emottogs af mer än 2060 män bland de anseddaste familjerna och d. 24 Augusti fick en hedersdeputation, af.staden. Under tiden skall hertigen hafva Hos den i Venedig residerande erkehertigen sökt biträde af österrikiska troppar mot sina uppstudsiga undersåtare; men tills vidare utan framgång; han sökte då stilla. dera medelst en proklamation, med en dervid bifogad tablån, hvari han genom valda utdrag ur statsräkenskaperna lät förstå, all han under sin 253-åriga regering, långt ifrån att utarma landet, tvärtom hade riktat det ansenligt. Sedan 4824 säger nemligen hertigen sig hafva skänkt landet, 2,893,989 scudi, gehom eftergifven statsinkomst, genom utgifter ur sitt enskilda schatull till allmänna behof; genom en hofhållningskostnad af 2,962,000 scudi, medan civillistan blott steg till 1,804,800 scudi; 0. S. Vv. Denna räkning tycks icke hafva ledt till åsyftad verkan; ty d. 34 Augusti utbröt i Luccz en ny folkrörelse. Stora skaror genomtågade gatorna, högljudt fordrande reformer af alla slag, stiftandet af en grundlag, de politiska fångarnes befrielse, inrättandet af nationzalgarde, o. s. v. Troppar skickades emot folket, men skockningen skingrades icke derigenom; när patrullerna fingo order att skjuta, stod hopen qvar och afvaktade skotten, hvarpå afiossandet inställdes. Då det betänkliga i den nya rörelsen ständigt tilltog, skickade statsrådet den 4 September en deputation, anförd af presidenten Mazzarosa, till San Martino in Vignali, hvarest hertigen då vistades; och deputationens vagnar åtföljdes af en ofantlig folksvärm. Sedan deputationen haft underdånigt företräde, lät hertigen utfärda följande kungörelse: Vi Carl Ludvig af Bourbon, Jnfant af Spanien, Hertig af Lucca, åc. åc., till våre kärälsklige undersåtare! Vi vilje icke herrska öfver eder genom fruktan, utan genom kärlek; nicke med våld, utan med välgerningar, och derföre öppne vi ock för eder vårt faderliga bjerta. Vi äre sålunda benägne att, i likhet ,med hvad som i Toscana småningom skrider