Aftonbladet – 15 september 1847, sida 1

UTRIKES, ITALIEN. Mot jesuiterna tillvexte oviljan i Rom ständigt, likasom i hela Italien, särdeles sedan man der fått tillfälle och tillstånd att läsa Giobertis Gesuita modernav, ett alltigenom med urkunder bekräftadt verk, som inom Italien vunnit så mycket mera insteg, som det är förattadt i en helt och hållet katolsk anda, med hvilken, likasom med kristendomen sjelf, det bevisar jesuitismens verkliga väsende vara alldeles 0förenligt. Kapucinerna deremot sluta sig nu, sisom vanligt, till folkmassan i det hel:, och när man ihågkommer detta, kan man anse såsom ett uttryck af den närvarande sinnesstämningen inom Kyrkostaten, att kapusinerne i Pervgia nyligen utfirdat ett manifest, hvari de förklara sig beredda att gripa till vapen för fäderneslandet. vÄfven vi munkar känna att vi tillika ärv medborgaren — heter det — och på en kallelse af vår högsinnade Pius skola vi, icke mindre nitiskt, än fordom munkarne i Lignano Genua och på Corsika under Paoli, försvara vårt sköna land, och med trumhvirflarne blanda stormklockans och stridsbymnernas ljud. Den beryktade polisspionen, riddaren Minardi, inforslades till Rom om natten emellan den 16 och 47 Augusti kl. 2, under stark bevakning, och insattesgenast på Castel Sant Angelo. Toskanska regeringen har utlemnat denne farlige, och till Toskana flyktade medbrottsling i sammansvärjning: n. s DONAUFURSTENDÖMENA. Galats hemsöktes den 24 Augustiaf en dubbel olycka. Först kom en ofantlig svärm gräshoppor med östanvinden, från ryska provinsen Bessarabien; men snart ökades vinden till en orkan med hagel och skyfall, så att stadens hela grund var inom tio minuter förvandlad till en sjö. Haglet ibjelslog en mängd får i trakten och hundratals boskspskreatur drunknade genom Donaus brådstörtade uppsvällnivg öfver sina stränder; väderqvarnar blåste omkull, en karl blef ibjelslagen och en qvinna fick begge armarne brutna. RYSSLAND. Civilembetsmän, som äga förmögenhet, hafva genom en kejserlig befallning ålagts att mnoggrannt och sanningsenligt uppgifva huru de förvärfvat den, och hotas med strängt straff för underlåtenhet celler svek i detta åliggande. Befallningen är egentligen en inskärpning af hyad som redan föreskrifves i ryska lagverket. Furst Tschernit cheff hade mot slutet af Ausvsti återkommit till Petersburg och återtagit krigspartföljen. Storfurst Konst ntin hade rest hem ifrån Pyskland till Petersburg, till rådslag öfver åtskilliga vigtiga riksangelägenheter, medan sorursten thronföljaren ännu skulle komma att någon tid qvarstadna i Darmstadt. TURKIET. Det förut omnämnda anställandet af en påflig nuntius bos Ottomanska Porten tycks ännu stå i vida fältet. Bide Frankrike, Österrike och Ryssland sätta sig deremot. När Porten beslöt skicka ett sändebud till Rom, använde de båda förstnämnde mektern2s sändebud i Konstantinopel alla möjliga medel att förekomma det, å att den turkiske ambassadören icke utan arhåga för ett ovänligt emottagande landsteg Italien. Som bekant är blef denna fruktar ;enast skingrad genom det förekommande sätt, varpå han bemöttes under hela färden och ärdeles i sjelfva Rom; men förslaget om en vuntius har ändå icke kommit till utförande. B kant är nämligen, att Österrikes och Frankikes sändebud i Konstantinopel äro beklädda ned ett slags skyddsmakt öfver katolikerna i Purkiet; Österrike har tagit dem i den Euroseiska delen under stt hägn, och Frankrike lem i den asiatiska. De:ta förskaffar dem ett tort politiskt. inflytande hos Porten, hvilket lenne vore mycket belåten att slippa, derigeiom att påfven, som icke kan komma att få ågon stor politisk makt i förhållande till Turiet, sjelf öfvertoge protektoratet. Vidare -har tänt nt a ST TSEEENASEANSRNANNNNNNNNNNNRNRRRRRRRR gng