Aftonbladet – 11 september 1847, sida 3

korna blefvo satta i klostret Sacre-Coeur, ty hertigen och hertiginnan erkände sjelfva att det var omöjligt att bibehålla enigheten mellan en guvernant och en underguvernant. Fr. Hvad hette underguvernanten? — Sv. Det var först m:ll Belloyer, som stannade qvar ungefär sex Månader; och derpå m:ll Jdst, som stannade ungefär ett år. Det är mig omöjligt alt säga hvar dessa fruntimmer nu finnas. Fr. Huru länge är det sedan underguvernanterna lemnade hertigens hus? — Sv. Ungefär tre år sedan. Derefter följde å:skilliga frågor om hennes förhållande till bertiginnan och mill Delucys förklaring öfver ställningen i hertig -de Praslins bus, hrilket vi redan meddelade i onsdagsbladet, och derföre nu förbigå. Ordföranden yttrade derpå: Vi hafva här några bref utan datum och underskrift, och Awvilka synas oss vara er tillskrifna för ej länge sedan af hertiginnan de Praslin, och hvari hon säger er, att om det är förbjudet att gå till hvila om aftonen utan att hafva förlikat sig med sin nästa, det synes henne vara så mycket mera skäl, att ingången af ett nytt år bör sätta en gräns för ailt missnöje. Hon säger att hon af godt hjerta räcker er handen och ber er glömma hvad som passerat, såsom hon gör det sjelf, för att framgent blifva i vänskapligt förhållande. Således fanns det vid nyåret redan skäl till klagomål? Sv. Detta bref skrefs icke den 4:sta sistlidne Januari, utan i Januari 4846. Hertftinnan skickade mig då ett armband till nyårsgåfva. För öfrigt visade mig m:me de Praslin vid denna tid mycken köld, utan att jag gifvit henne anledningar till några klagomål; tvärtom. Men under sista vintren. bar hon tvärtom varit mycket bättre mot mig. Hvar gång hon gick på spektakel, bjöd hon mig en plats i sin loge, och så ofta hon med döttrarna bivistade något nöje, bjöd bon rbig alltid att deltaga deri. Fr. När lemnade ni hertig de Praslins hus? Sv. Söndagsaftonen d. 48 sistl. Juli, då faöNljen beslutat resa till slottet Praslin. Fr. Har ni icke efter er afflyttning från detta hus fortfarit att träffa hertigen de Praclin? — Sv.Sedan jag flyttade, har jag ehdast sett hertigen tre gånger; först med sin dotter Berthe och sin son Raynald. De begge barnen hade :fen qvinna i marskalkens tjenst blifvit förda till den pension, der j:g vanligtvis vistades. Jag medföljde dem till en tandläkare, der de begge skulle undergå någon operation. Hertigen kom att söka oss der, och jag lät föra dem i vagn ända till Co:beiis jernväg. — Som vi hade godt om tid på oss, satte vi oss ner och gingo sedan och promenerade, då vi lemnade tandläkaren, hr Theirac, Mail-gatan, i Luxembourgs trädgård. Hertigen sjelf proponerade detta, emedan jag på detta sätt kunde få se barnen en längre stund. Det är mig omöjligt att bestämma tiden för detta första besök. Det varitisdags åtta dagar sedan hertigen andra gången kom till pensionen. Han steg då icke upp, emedan han icke bar en sådan kostym, att han kunde visa sig för m:me Lemaire. Han underrättade mig att han den 47 dennes skulle komma med sina barn på hesök och talade då om sina flickors undervisning, som icke gick efter hans önskan. Tisdagen d. 47 kom han också och medförde sina tre döttrar och sin yngste son; klockan var då mellan 8 och 1,9 på aftonen. Fru Lemaire, med hvilken han då talade för första gången, underrättade honom att hon vore sinnad att ge mig en föreståndareplats i sin pension, men att, i följd af ett ryckte som sick rörande mig, det vore nödvändigt attheriginnan tillskref henne ett bref, hvilket hon kunde visa, för att vederlägga detta rykte. Det blef öfverenskommet att jag följande dagen skulle inställa mig hos hertiginnan och be om detta bref. Detta besök skulle ske kl. 2 e. m. arrtigen och hans barn lemnade mig inemot el. . Fr. Hvar passerade ni natten emellan d. 47 och 48 Angusti? — Sv. I mitt rum som tillrörde samma våning som pensionslokalen. Fr. Ligga flera personer än ni der? — Sv. Nej, min herre, men jag är omgifven af grannar, hvilka kunna höra minsta buller, minsta örelse jag gör. Fr. Hurudags lade ni er d. 47:de? — Sv. Imkring kl. V, 42. Fr. Talade ni under denna afton ensam med ir de Praslin eller vid något tillfälle då baren och m:me Lemaire Vu... — avarande? —I Sv. Nej, min herre. Fr. Följde ni hr de Praslin ut? — . Jag öljde honom till pensionens dörr. (Forts. följer.) aa TA 3 rn an a . . (Insändt.) Till Kammainsstrarne 3 Erkootiftof