Aftonbladet – 11 september 1847, sida 3

timma sedan, på Wychgatan — han är mir fiende — jag vet inte hvarföre. Han har svu rit, att han skall ta lifvet af migi Bshiv afbröt honom Jonathan. Ni kan inte fästa er vid sådant sladder, sir BRowlandl Om ni verkligen är oskyldig, gosse, sade riddaren, som med möda qväfde sin rörelse; så har ni ingenting att frukta. Men hvarföre kom ni hit? Ursäkta mig, sir Rowland. Jag kan ej besvara denna fråga. Mitt ärende är till lady Trafford. Vet ni inte, alt jag är hennes bror? sade riddaren. Hon har inga hemligheter för mig. Det är väl möjligt,, svarade Thames med nåson förvirring; men jag har ej rättighet att tala.n Er tvekan länder ieke till er fördel, anmärkte riddaren och antog en sträng uppsyn. Vill. han låta visitera sig?) frågade Jonathan. Nej;, svarade Thames. Jag vill inte bli rndterad som en missdådare, om jag kan undvika det.n Ni skall bli handterad efter som ni förtjevar,, sade Jonathan med ilskefall blick. Och tros af gossens motstånd stack han ned sin vand i hans fickor och drog fram miniaturorträttet. Hvarifrån har ni fått det här? frågade Wild, som sjelf blef på det högsta förundrad sfver resultatet af sin undersökning. Thame; svarade intet. Jag kunde väl tro det, yttrade Wild. M.n vi skola snart få er att öppna munnen. Skaffa! ut hans kamrat,, hviskade han it Charcam:;) jag skall sjelf se efter dena här junkern så! änge. Men glöm inte bort mina instruktioner lenna gången. Betjenten gick ut, under det han försäkrade, tt han skulle noga följa herr Wilds föreskrift. Ni kan väl intyga, att detta porträtt är lady fraffords tillhörighet?, frågade Jonathan med en etydelsefull vint, i det han lemnade porträttet riddarens hand. v Det kan jag,, svarade Trenchard. Hal tropade han och spratt häftigt till, då han! astade en blick på po et; phur har nij. ommit it det hör ,gosse? TS dl Van