Aftonbladet – 10 september 1847, sida 3

Fr. Ni har bordt. känna det ögonblick mycket plågsamt, då ni kom tillbaka in i er kammare och såg, att ni var betäckt af blod, som ni utgjutit och som ni bemödade er om aut tvätta af er. Sv. Man har illa förklarat detta blod: jag ville icke visa mig inför mina barn fläckad med deras moders blud. Fr. Ni känner er väl mycket olycklig att hafva begått detta brott? Den anklagade svarar icke och synes helt medtagen. Fr. Har ni icke erhållit några elaka råd, som kunna förmått er till detta brott? Sv. Jag bar icke fålt några råd; man ger inga råd till en dylik sak. Fr. Är ni icke förtärd af samvet-qval och skulle det icke vara ett slags tröst för er, att bafva sagt sanningen? Sv. Krafterna fattas mig helt och bållet i dag. Fr. Ni talar oupphörligt om eder svaghet: j:g bad er nyss svara endast ja eller nej. Sv. Om någon ville känna mig på pulsen, skulle han kunna döma om rain svaghet. Fr. Nyss hade ni styrka att besvara en hel hop frågor rörande detaljer, som jag siälide till eder. Ni saknade då icke krafter dertill. Den tilltalade svarar icke. Fr. Er tystnad svarar för eder, att ni är brottslig. Sv. Ni har kommit hit med den öfvertygelsen att jag är brottslig; jag kan icke förändra den. Fr. Ni skulle tunna ändra den, om ni gal skäl för er som verkade tron pi motsalsen, om ni förklarade på ett annat sätt hvad som icke synes kunna förklaras annorlunda än genom er brottslighet. i Sv. Jag tror mig icke kunna förändra denna öfvertyge!se hos eder. Fr. Hvarföre tror ni er icke kunna förändra denna vår öfvertygelse? Den anklagade iakttager tystnad och säger att hans krafter icke tillåta honcm at forifara. Fr. Tänkte ni på edra barn då ni begick denna förfärliga gerning? Sv. Jag har icke begått broitet; hvad mina barn angår har jag beständigt tänkt på dem. Fr. Skulle ni kunna våga försäkra ait pi icke begått detta brott? — Den anklagade döljer hufvudet i sina händer och siter några ögonblick utan att svara; derefter säger han: Jag kan icke svara på en dylik fråga. Fr. Ni ör i ett tillstånd af lidande, hr de Praslin, och som jag nyss sade, ni skulle kunna miidra detta lidande genom att svara mig. — Den tilltalade svarar ej, och begär af nåd att förhöret för denna gång måtte a!brytas och uppskjutas till en annan dag. — Denna begäran bifölls. — Förhöret undertecknades af samtelige närvarande äfvensom af den tilltalade. (Forts. följer.)