Aftonbladet – 9 september 1847, sida 3

MNKR ÄG gerning som ni förehar; eljest skulle ni inte vara rädd att tala om det för min far -; Han kommer väl ut straxt, ropade Jack förargad och stampade med foten. Ett ögonblick till, såär det för sent.v så Winny, jag är tvungen att gål sade Thames och slet sig. lös ifrån henne. Vänta, goda Thames! vänta litet! ropade den unga flickan. Han hör migvintelshan är börtal tillade Hon, då porten häftigt öppnades och: igenslogs. vEn aning säger mig, att jag aldrigfårse honom mer! i Ettsögonblick derefter: kom hennes far ut ifrån Stalrummet, för satt -efterfråga:-orsaken; till bullret; Han-fanin henne då: sittände, i trappan nästan: sanslös. i Hvar är Thames?) frågade han hastigt. Winifred pekade åt porten, Hon kunde ej tala. Än Jack då? Han var medn, snyftade flickan. Å Wood yttrade någonting som liknade en-svorom. . Gudförlåte mig att jag nyttjade ett sådant ord! sade han med bekymrad ton. Om jag inte hade gifvit efter för min hustrus dumma infall, så hade detta inte händt! SÅ s(Forts.) DET SPANSKA HOFVET: Engelska tidningen Times korrespondent i Madrid beskrifver på ett rätt löjligt sätt utgången af det sista försoningsförsöket mellan konungen och dröttningen. Inrikesministern Bonavides hade för detta ändamål haft en sammankomst med konungen och dervid till honom framställt hennes maj:ts förslag jatt, åter .bygga och bo. med henne under samma itak.-Men! konungen, :ehvis söm synden, återskickade den stackars ministern med det betydelsefulla syvaret; att han först ville afbida de fyra nästkommanmande månadernar. Det var naturligtvis ingen lätt sak att meddela drottningen ett så respektvidrigt svar, och Bonavides, sont för öfrigt är den fulaste lilla menniska på Guds gröna jord, visade ett: mycket betryckt utseende, då