Aftonbladet – 8 september 1847, sida 3

Herr Wood! sade snickarens äkta hälft; pjag befaller er alt ej röra er ur fläcken; kom ihåg, att ni blir ansvarig inför mig, om han blir tagen.n Jag vet sannerligen icke hvad jag skall göra, sade Wood, som bestormades af stridiga rörelser. ,Herr Kneebone! jag skulle vara er oändligen förbunden, om ni ville sjelfmant gå i arrest. Aldrig!) svarade klädeshandlaren; och om den der förrädiska bofven, som står bredvid er, icke skyndsamt begifver sig härifrån, så skickar jag en kula genom hans bufvud. Ni kommer i sådant fall att blifva ansvarig för min död), sade Jackson åt snickaren. Visa mig arresteringsordern, sade Wood, som var nära att blifva tokig af ångest; den är kanhända icke i riktig ordning? Fråga bonom hvem han är,, rådde Thames. En god id! utropade snickaren. Får jag iof att veta hvem jag har den äran att tala med? Jackson, förmodar jag, är blott ett för tillfället antaget namn. Namnet gör ingenting till saken, invände den andre med vredgad röst. Det gör ganska mycket,, inföll Thames. Om ni icke vill sjelf yppa ert namn, så skall jag göra det i ert ställe. Ni är Jonathan Wild. Det är onödigt att förställa sig vidare, yttrade denne, i det han ryckte bort peruken samt den svarta lappen öfver ögat, och återtog sin naturliga röst, Jag är Jonathan Wild. Är det så? ropade Kneebone; då har ni här ert pass till evigheten! Hvarpå han tryckte af pistolen, men som, till lycka för den, mot hvilken den var riktad, råkade klicka. Jag kunde nu i stället skicka er den vägenv, yttrade Jonathan med ett hånlöje och med bibehållande af samma lugna uppsyn, som han hela tiden visat; men jag will hellre ledsaga