Aftonbladet – 7 september 1847, sida 2

Amerika, passerat vår stad på hemvägen till sin födelsebygd. De hafva således redan funnit det förlofvade landet mindre lofvande, än de i sin öfverspända inbillning föreställde sig. Deras anförare, Erik Jansson, som reste ett par månader före det öfriga sällskapet, för att bereda dem rum, och till hvilkens disposition ställdes en större summa penningar, samlad inom hela den utresande secten, har sedermera icke visat sig, utan rymt med hela kassan och lemnat de arme vilseförda, beröfvade större delen af deras förmögenhet, åt sitt öde i ett främmande land. Bönderna Skoglund, förut kände för deltagandet i bokbränningen i Söderala och såsom de mest nitiske anhängare af deras förrymde apostel, voro nu så förändrade, att de oförbehållsamt benämnde honom bedragare, o. d. och tycktes i öfrigt fått böta nog hårdt för deras villfarelser. Vid utresan egde dessa tvänne 6000 rdr, men voro nu så utblottade, att de nästan måste tigga sig fram, under det att alla, som anträffade dem på näringsställen eller i deras qvarter härstädes, högeligen begabbade dem för deras förra öfvermod och sjelfviskhet. Så lärer man sig i lifvets stränga skola omsider inse, att det stilla och fredsamma arbetets ära säkrast skördar sin lön, och åtnjuter aktning bland likar, under det öfvermodet och det andliga högmod, som under skenhelighetens mask framträder hos alla så kallade läsare, slutligen bringas på skam och vanära. Landet, och den kommun de tillhöra, får nu sannolikt med dessa — och alla deras anhängare, som på sin amerikanska färd förstört en egendom, hvaraf de förr egde sin tarfliga bergning — öka sin tiggarpersonal i den mån de hinna och kunna återvända till sitt fädernesland.,