Aftonbladet – 6 september 1847, sida 2

var åter blifvit skickad till Italien, med uppIrag till hofven i medlersta Italien, och till ommenderande generalen öfver österrikiska rupperna i Lombardiet. Storfursten thronföljaren af Ryssland fortfar tt vistas hos sin svärfader i Darmstadt, såsom let säges, för att sköta sin helsa. Under tiden rar hans bror, storfursten Konstantin, blifvit nemkallad till S:t Petersburg, för att deltaga i le vigtiga öfverläggningar, som nu lära hållas! nför Kejsaren, och till hvilka han församlat en stor del af de ryska diplomaterna vid utländska hof. Konungen af Nederländerna hade ankommit ill Weimar den 26 Augusti. Den berömde violoncellisten Max Bohrer har af Konungen i Preussen blifvit dekorerad med röda örns ordens fjerde klass, POLEN. I grannskapet af Warschau hållas för närvarande stora manövrer, hvilka det säges att Kejsaren skall komma att bivista. Åtminstone har polisen lålit befella husägarne i Warschau att låta putsa upp sina hus, på det stadens utseende måtte göra ett fördelaktigt intryck på Kejsaren. SCHWEIZ. Vid edsförbundsdagens sammanträde d 27 Augusti afgjordes den af förorten framställda motionen -om afskedande ur edsförbundets generalstab af dem bland edsförbundets officerare, som qvarstadnat iseparatförbunde:!s tjenst. Med den vanliga pluraliteten af 422V, röster blef den antagen. Till följd häraf hade 43 officerare lemnat sina tjenstebefattningar, och d. 34 Augusti skulle edsförbundet återbesätta dem. — Omkring d. 44 September ärnade edsförbundsdagen inställa sina sammanträden, för att vid månadens slut återbegynna dem. ITALIEN. Händelserna i Kyrkostaten vinna med hvar dag mera europeisk betydelse. Ferraras besättning af österrikiska troppar har inom alla kretsar på italienska halfön gjort ett oberäkneligt intryck, och piåfliga styrelsen har sjelf icke dragit i betänkande att offentligt yttra sig mot d:nna beväpnade inblandning. Diario di Romax — den pifliga statstidningen — innehöll den 47 Augusti en uppsats deremot, som säges hafva flutit ur statssekreterarens kardinal Ferettis egen penna. I denna uppsats ådagalägges, att påfliga kabinettet väl redan 4843 hade protesterat emot den åt Österrike upplåtna friheten att besätta de begge platserna Ferrara och Commacchio ; men attisjelfva 105:je artikeln i Wienerkongressakten antagit, alt med detta uttryck, enligt den vanliga och techniska diplomatstilen, blott borde förstås fästena i dessa städer, och alldeles icke sjelfva städerna. Denna tolkning af ordet plats (place,) har i Wien blifvit uttryckligen bekräftad för kardinal Gonsalvi, af en man, hvars ställning måste förläna hans ord all möjlig tillförlitlighet (furst Metternich); och påfliga styrelsen hor ock, vid alla tillfällen, då Österrikarne till sjelfva staden utsträckt sin besättningsfrihet, inlagt: sin högtidliga protest deremot. Efter denna inledning, talar det officiella romerska bladet om den oangenäma öfverraskning, och den djupa bedröfvelse, hvarmed detta lagstridiga och godtyckliga steg af den kejserliga kommendanten, bvilket vidtagits under helt och bållet fiendiligt beteende, har uppfyllt hans helighets sinne, Stadens militäriska besättningstagande föregick — fortfor Diario — inför en olalig. folkskara, hvars lugna och värdiga bållning gaf åt den styrelse, hvars område man så förnärmade, en vida större underpant för ordningens och lugnets upprälthållande än all denna krigiska ståt, hvars utveckling icke genom någonting var rättfärdigad. Kyrkostatens öfriga tidningar, hvilka inom otroligt kort tid förvärfvat sig en välförtjent betydelse, instämma för öfrigt i det offentliga bladets uppmaningar åt det djupt upprörda folket, att iakttaga lugn och sans. Lifligare yttrar sig den toscanska pressen. Tidningen Ålban (Dagningen) använder om Ferraras besätlningstagande Talleyrands bekanta uttryck om mordet på hertigen af Enghien: Cest plus qwun crime, cest une faute; Fel) sineo kallar tilltaget ;skändligt och gudlöst och ät fe a a TESS