Aftonbladet – 31 augusti 1847, sida 3

förre, den rätt skicklige,, vann den — detta har Vinterbladet ytterligare sjelf anfört; och dock neålåta sig, icke de verkliga konstnärernax och mästarnen att täfla? Sådane äro ,b2visen för monopolets nytta och nödvändighet. Vinterbladet bebagade vidare säga, i sin sista artikel, — om Vinterblads-redaktören — hafva vi fått faktisk och praktisk öfverbevisning, att någon ting, som ser liberalt ut, icke leder till något dugligt resultat, liberalt eller illiberalt (?), så vräka vi det öfver bord.n Så gör den store. Men, fastän det synes vara ett dugligt resultat,, att det nya parlamentshuset, Englands mest lyckade, yppersta byggnad på sekler, tillkommit genom täflan af Englands verklige konstnärer med namnlösa bjudare: fastän det är faktiskt och praktiskt för hela Europa, att vid stora byggnads-företag ritningar väljas efter allmän täflan: fastän af Tysklands störste ru lefvande architekter det finnes Semper, Lange, Strack, som hafva täfllat för ritning till Nicolai-kyrkan i Hamburg — tillsammans med namnlösa bjudaren; så duger detta alltsammans dock icke hos den store Vinterblads-redaktören, ja, ändock nedlåta sig icke mästarne att bjuda under dylika vilkor. Det hette, i den höga tillåtelsen, slutligen följande: blott man har medel att för den fåfänga mödan belöna de icke antagna förslagernas författare, så som Ludvig XIV belönade Bernini och Berettin WVinterbladet har emedlertid redan fått sig upplyst, härifrån, att Berettini och Rainaldi erhöllo för sina täflingsritningar till Louvren, belöningar af konungens porträtt, infatiadt i briljanter, samt att Gilbert Scott fick det första priset af 150 louisdor, och Strack och Lange de båda andra af 400 holländska dukater, utaf Nicolai församling i Hamburg. Det är då dessa kostnader som Sverige ej skulle förmå, eller skulle finna uträkning uti alt bestrida! Vinterblads-redaktören kom så i farten i sin sista artikel, att han ej hann besinna sig någonstäde.; utan, då han till slut triumferande säger: att graniten behöfves alldeles enahanda, för att uppbära Museum efter ena ritningen, som efter den andra, och att hvilken ritning än må anfagas, så blir det samma kommitte, som kommer att besörja husets byggande. Eller skulle äfven det bero på täflan?, — så glömmer han sig ända derhän, att ytterst i dessa allra sisa ord lägga ett bevis emot s:g på oåterhålleligt agg mot täflan, och emot den tillökning af tvinne personer, hvilka fått täfla med hr Scholander. Men vill V.nterbladet att här skall talas om den der samma kommitteen,? Säg oss då, hvad har denna kommittå gjort, för att blifva bibehållen vid Kenungens förtroende och i landets aktning? Har icke en enda person, den första tillfrågade af facket, kullkastat hela kommitteens godkännande och förordande af första ritningen; och var icke denna ritning ända till ömklighet svag, efter hvad allmänt förljud:s? Tror då icke Vinterbladet att landet skulle med tillfredsställelse se, om Hans Maj:t Konungen, vid vunnen erfarenhet att kommitteen icke är vuxen det höga förtroende den emottagit, funne i nåder för godt att upplösa samma kommilte, och kanhända i stället sätta just herr Klcen, såsom en obestridligt kunnig och tjenlig man, i spetsen för arbetet? Frukta ej för graniten, den behöfves, såsom sagdt är, efter ena eller andra ritningen; men icke så en kommitt, om hvilken det är allmänt erkändt, att de styrande lida af en förfärande okunnighet i byggnadskonstens simplaste satser. O Vinterblad! försäkra oss nu, att de trenne ritningar, som äro utskickade, äro allt, och det bästa, som Sverige sjelf kan lemna? Säg oss, om icke för någon enda, om icke för många mer än de tre xanmodade herrarne inom Sveriges land, det finnes någon slags rättighet att, i sitt fosterlandssinne, få täfla för landets ära och om landets belöning! Hvad vill ock ett eller annat års väntan, på Musei-byggnadens grundläggning, här säga — mot seklers långa ånger! Rättelse och tillägg vid denna artikel i MM 197. Sid. 5, spalten 3, rad. 532, står: väga sig; läs: våga sig. Samma spalt, rad. 38, nedifrån, står: resultater,; härvid tillägges i not: Delta pbevis, fattas dock ännu: fattas både såsom blott sken och såsom verklighet. Öp) Pra , (IG Till Redaktionen af Aftanhladetf !