Aftonbladet – 31 augusti 1847, sida 3

) Dessutom anförde Vinterbladet äfven såsom er besynnerlighet att hofmästaren är skickadc att presentera herr Scholander och hans förslag och att upphemta — och förmodligen äfven meddela — omdömen och upplysningar i saken. — Vin terbladet säger ytterligare: så hafva somlige gissat, att efter två sändebud skickas med hvar si projekt, så måtte väl meningen vara, att både skola hafva samma rang och värdighet och ömsesidig föredragningsrätt, d. vy. s. att herr K. skal föredraga herr S:s ritning, och tvärtom; att der ene skulle föredraga bägges, har man velat finna otroligt, då det ena var hans eget. Ins. finner här ingen besynnerlighet. Det böi icke forundra, att den, som är känd för att kunna bygga, är satt till föredragande, och att icke, i stället, den dertill valdes, som är känd för att kunna måla; ty det är ju här icke fråga om att måla ett national-museum, utan att bygga ett. Detta synes äfven tillräckligt upplysa förhållandet om en icke ömsesidig föredragningsrätt, eller att icke herr S. vore satt att föredraga herr K:s förslag; men ännu ett skäl, och ett STORT dertill, har ins. hört ligga deri, att både herr Kl:s och den andra fästningsbyggarens förslag icke hunnit blifva annat än — utkast, emedan ingen täflan varit tillåten, och således ingen tid kunnat särskilt åt ett så vidlyftigt arbete egnas, alldeles på vinst och förlust; och att således, om något egentligen visbart deri skulle finnas, det vore oundvikligt, att utom papperet tillägga det något, som för planen kunnat ännu medhinnas till utveckling, utom detta. Siså, goda Vinterblad! Efter den outgrundeligen redaktören så nödvändigt fordrade, så har ja nu åtminstone, Aftonbladsförfattaren — hört på det örat,. ) Ins. Järer ej behöfva erinra, att ingen tvist är om hr Scholanders behörighet att deltaga i en täflan; utan endast huruvida han redan må hafva visat sig utrustad med sådana -egenskeper, att han bör uleslufa andra.