Aftonbladet – 31 augusti 1847, sida 2

J2g både kan och vill. Men belöningen? Jag har alltför litet i min börs. Men om jag undkommer, skall min tacksamhet ..., Prstl inföll Jonstban med förakt. Er t.cksamhet skulle försvinna med er fara. Betala narrar med löften. Jag vill ha något i banden. Ni skall få allt hvad jag har hos migp, svarade Darrell. Godt, godt! brummade Jonathan. Jag boppas jag skall bli nöjd. En illa försedd börs är en klen belöning för den fara jag lupit. Men det är detsamma. Kom och följ mig. Jagbeböfver ej påminna er att gå varsamt. Ni känner vådan af denna halsbrytande väg lika så väl som jag. Men ljusskenet skulle förråda ocs,, tillade han, och i detsamma tillslöt han blindlyktan. Hör pi, återtog Derrell; ett ord innan jag går härifrån. Jag vet icke, hvem ni är; och som jag ej kan skönja ert ansigte, gör jag er kanhända orätt. Men det är någonting i er röst, som gör att jag misstror er. Om ni försöker agera förrädare, kan mni vara öfvertygad att det skall kosta ert lif. Jag har redan vågat mitt lif vid det här försöket att rädda er,) svarade Jonathan djerft och med skenbar uppriktighet; det torde vara tillräckligt att besvara era tvifvelsmål. Edra förföljare äro der nere. Hvad hindrade mig, om jag hade varit så sinnad, att visa dem vär en bit? a : pDet är nog, ade Darreil. Gå på! VA Ö (Forts. följer.) Rn —— — En slaly kommer att uppresas åt -Huskisson i Liverpool, norr om Tullhuset, midt emot Sud-Castle-Street, i medelpunkten af den för handeln vigtigaste delen af staden. Figuren, 9 fot 6 Itum hög skall hvila på en fot af granit.