DE MORALISKA INTRESSENA. Minerva hade i förra veckan några artiklar, af hvilka i synnerhet en var ämnad att i den mest arroganta ton agera skolmöstare åt Dagligt Allehanda, och som väl D. A. sjelf till större behandling upptager, om det finner dessa råa utfall värda något mera än att utan vidare skratta åt. För wår del skola vi upptaga en och annan punkt der, emedan den kan begag-! nas till åpropos för alt yttra oss öfver några af dagarnes vigtigaste frågor. Ultrakoteriet, som nu på långa tiden egt sin enda talemen i Sv. Minerva, har gjort alla upptänkliga försök att för publiken presentera sina kära klassval så vackra och förträffliga som möjligt, men under dessa svängningar alltid råkat ut för den olyckan, att bevisa klassvalsformationen, der den icke tydligen är förkastlig, dock aldrig komma högre i godhet än att detsamma (till cch med för sjelfva klassintressena, väl förstådda) vinnes genom samfälda val, som således i dessa afseenden hafva full paritet med klassvalen, hvartill kommer att de i öfrigt stå vida öfver dem. Det sista göra de i synnerhet genom den vigtiga omständigheten att principmessigt verka till en fosterländsk tendens vid riksdagsämnenas behandling, i stället för att klassvalsformationen nödvändigt och ur sjeliva sin princip medför den tendens till partiskhet under diskussionerna och begär att se ella ämnen ur småintressenas synpunkt, hvarigenom händer, alt riksdagsarbetet hufvudsakligen tages såsom en konst att inbördes motverka hvarandras krafter, i stället för att det borda bestå i en samverkan, alla intressen och alla riksombud emellan. Något, hvaraf ultrapartiet högligen älskar att taga munnen full i sin predikan emot den liberala politiken, är angelägenheten af de mo