Aftonbladet – 30 augusti 1847, sida 3

färdiga, och deremot imnehållande flera person. liga förevitelser och förnärmande uttryck mo: bemälde Erie Nilsson. I anledning deraf får redaktionen förklara ätt den icke kan lemna rum i tidningen åt dylika personligheter. Redaktionen införde de! så kallade inteckningsprotokollet angående bolagsmännens beslut, att utan lagens påkallande skilja Eric Nilsson från bolaget, icke såsom en blott enskild sak, utan såsom ett bidrag till vår bolagslagstiftning; således för att framlägga det besynnerliga att om t. ex. några i ett bolag vilja undanhålla de andra redovisning eller af andra skäl, utan bolagets lagliga upplösning. skilja sig från dem, de genom blott ett af pluralitet fattadt beslut skulle kunna sätta dem utur deras rätt, och genom en inteckningsåtgärd af beslutet gifva detta ett slags laglig form som kan förleda den enfaldige att tro sig hafvs förlorat delaktighet och egendom. Det var a sådant skäl, som protokollet i JV 4169 infördes och ansåg man sig, efter de bevis på sanningsenlighet denna akt i sig innebär, icke kunna vägra rum åt de, såsom det syntes, i god trc och utan några ärekränkande uttryck af der uteslutne gjorde reflexioner. Som det nu ör att förmoda, att hela denna bolagsaffår väl ändock slutligen blifver vid laga domstol sliten. så torde det vara tid nog att då gifva offentlighet åt huru den tillkommit och afslutats. Nu anser Red. det vara tillfyllestgörande yttra. att de intyg hr de Ron insändt, och hvilka egeniligen utgått ifrån samma personer, som genom beslutet om Eric Nilssons uteslutande blifvit hans vederdelomän, föröfrigt icke bevisande något i sak, utan blott rörande personligheter, visserligen gifva anledning att denne i sitt förbållande till hr de Ron förfarit med ett hat och en bitterbet, hvilka synas så mycket otillåtligare, då de icke grundats på förhållanden dem emellan, som Eric Nilsson i laga väg beifrat. Redaktionen får således afsäga sig all vidare behandling af denna sak, så länge dc stridande parterna söka a!t göra den till er opinionssak, i stället för en offentlig rältsfråga