Aftonbladet – 27 augusti 1847, sida 2

— Sv. Minervas diatrib för klassvalssystemet har på de sednare dagarne tagit en ganska egen vändning, hvilken tillkännagifver ett syfte att snart löpa hela kompassen rundt om, hvilket alltid utgjort den bekante författarens älsklingsfason. Försvaret för klassvalen förlägges nu i den omständigheten, att resultatet medelst samfäldta val i alla fall skall blifva detsamma. Minerva låter nemligen sin publik veta: Det är en löjlig inbillning, endast viltnande om en stor oerfarenhet och okunnighet i politiska äranen, om man föreställer sig kunna förebygga eller utstänga de öfvervägande näringseller klass-intressenas inflytelse, medelst samfälta val, d. v. s. genom alla valberättigades gruppering att i hvarje distrikt utöfva valrätten gemensamt; valen blifva i resultatet likafullt klassvis, fastän man åt dem gifvit ett annat namn. Oomkullstötliga vittnesbörd för dessa sanningar har en långvarig erfarenhet gifvit vid banden i England, Norra Amerika, Frankrike, Belgien och Holland. Ja, under den nyss slutade preussiska riksdagen, ehuru Ständerna nu första gången sammanträdde, såg man denna sanning på ett eklatant sätt bekräftad), o. s. v. Kan man se? Det är ju således rätt märkvärdigt, att efter Minervas eget vitsord man genom samfäldta val vinner för klassintressena lika mycket, som om representationen till formen vore konstruerad klassvis? Hvad kan Minerva då för dessa sina kära intressen vidare önska? Hon tyckes ej begripa, alt den sats hon uppställt till försvar för klassvalsormaticnn on rn