Aftonbladet – 25 augusti 1847, sida 3

allt troligare, att Hermoder ej så ogerna far kommunismens läror utbasunade genom andra, blott han sjelf kan synas fri. Skulle någon gång några obehagligheter häraf föranledas, träffe då förebråelsen och ansvaret den, som varit upphofvet dertill, men ej de oskyldige. Stockholm d. 24 Aug. 1847. Sv. Trågårdh. og ETT TJUFBAND. Under de begge första månaderna af året 1846 begingos flera rån och stölder inom Medelstads härad af Blekinge lån. Så hos förre krögaren ZeWterberg vid Dankkrogen. Sedan denne. med hustru den ö Februari detta år gått till hvila, infunno sig sent på aftonen flera karlar utanför huset och började sönders!lå fönster och dörrar, hvarefter tvenne af våldsverkarne inkommo i stugan och tillgrepo allt hvad de der kunde upptäcka, under hotelse att mörda husfolket, om det icke höll sig stilla. Blott genom att framtaga sina redbarheter undsluppo mannen och hustrun vidare våldsamheter än att mannen släpades ur sängen och erhöll ett slag i hufvudet, då han satte sig till motvärn: De tvenne personer, som voro inne uti stugan, kände icke hustru Zetterberg, men kronobåtsmannen Sven Gummesson Skänkling stod utanför fönstret samt tittade en gång in i stugan och honom igenkäude hustrun bestämdt. Turu många personer, som voro utanför stugan, kunde hon icke upplysa, men pigan Bengta Johnsdotter, som under våldet sprang med barnen upp på vinden, omtalade, att hon derifrån sett sex karlpersoner, hvilka efter ogerningen stoppade i säcken allt hvad de inne i Zetterbergs hus åtkommit. Värdet af hvad härvid bortstals uppgick till 424 rdr bko. 47 fönsterrutor blefvo dessutom sönderslagne. Natten emellan den 44 och 42 i samma månad bortstals från bonden Ola Olsson i Sörby ur dennes stall ett honom tillhörigt stokreatur, samt en sele och töm, likasom ett täcke. Dagen efter stölden återfanns stokreaturet, selen och tömmen, på Dockemåla ägor, der kreaturet blifvit släppt. Samma natt förlorade torparen Johan Erik Carlsson äfvenledes i Sörby en skrinda samt ett åksäte. Följande dag återficks skrindan å Dockemiåla gärde, förspänd med Ola Olssons häst. Natten emellan den 49 och 20 nästföregångne Januari skedde inbrott hos torparen Håkan Nilsson i Ettebro genom gafvelfönstret å hans hus, hvarvid hvarjehanda effekter, mest klädespersedlar, till ett värde af öfver 428 rdr bko, : bortstulos. Dessutom tillegnade sig tjufvarne Håkan Nilssons häst och släde, för att bortforsla det stulna godset. Imedlertid släppte de kreaturet vid Damkrogen, der slädan fanns stående, hvaremot hästen kommit med selen hemspringande. Som flere personer deltogo uti dessa hvarandra inom kort tid uti samma trakt efterföljande stölder, så började man misstänka tillvaron af ett tjufband. Ortens invånare bemödade sig då att upptäcka detsamma. Åtskilligt tjufgods igenfanns hos enkan Elin Pålsdotter i Sörby, hvilken, då polisuppsyningsmannen Pettersson den 44 Februari infann sig hos henne, öfverföll honom med skällsord och sgutligen tilldelade honom en väldig örfil. Hos denna enka igenfanns vid undersökningen åtskilliga kopparslantar, hvilka Zetterberg såsom sin tillhörighet igenkände. I hennes lada anträffades ett knyte, innehållande vadmalslappar, hvilka Håkan Nilsson uppgaf vara klippta från en hos honom stulen kappa. Hos samma enka, hvars hus var ansedt såsom ett tillhåll för tjufvar, anträffades vid samma tillfälle fem i orten fruktade bofvar, nemligen för rån till stortjufven Jonas Svensson Lilja, förrymde kronoarbetskarlen Lars Andersson, kronobåtsmannen Sven Gummesson Skänkling, sjöartilleristen Nils Gummesson Dag från Dockemåla och jernhandlaren samt hemmansegaren i Dockemåla Nils Pettersson. Dessa alla jemte bemälda Elin Pålsdotter och hennes dotter, Sofia Gummesdotter, jemte hos dem boende inhysespigan Christina Pettersdotter, häktades och insattes i Carlskrona länshäkte. De häktade dels innehade, dels anträffades uti deras hemvist åtskilligt tjufgods. Sofia Gummesdotter innehade en tröja, liknande vadmalet i Håkan Nilssons kapprock. Endast Lilja och Lars Åndersson innehade ej något tjufgods och förmodades uti ofvannämnde stölder icke hafva deltagit. Vid ransakningens företagande inför Medelstads häradsrätt hördes först Skänkling. Stor och stark kroppsbyggnad, ljusa hår, blå ögon, lömskt, fast ej fult, utseende. Född i Dockemåla den 41492 Januari Bräkne häradsrätt för inbrottsstöld i Hoby, utan att han derför kunnat till ansvar fällas. 46 år gammal lemnade Skänkling bemmet, tjenade sedermera såsom dräng på flera ställen, tills han 1842 blef antagen till båtsman för Mörtjuk. Med fräckhet förnekade han all delaktighet uti nu åtalade förbrytelser. De tider, brotten blifvit begångna, hade han varit hemma i Mörtjuk. Sedan Trettondedagstiden hade han icke träffat hvarken sin broder Dag eller Nils Pettersson, förr än den 44 Februari, då han ämnade sig till Ronneby och mötte dem på väg mot deras hem omkring kl. 3 ce. m. emellan s. k. Skrifvarelien och köpingen, hvarefter han bad dem följa med sig in till Elin Pålsdotter på en sup, hvilket de äfven gjorde. Då fanns der i huset endast Elin Pålsdotter, hennes dotter och Christina Petterssent emot aftonen, några minuter förr, än polisuppsyningsmannen Pettersson m. fl inträdde, för att bäkta dem, så att det syntes liksom de förre varit i de sednares sällskap. Något vadmal, svarade Skänkling, på fråga, sig icke hafva innehaft. Uti Skänklings båtsmansstuga bo, jemte honom, en skräddare med hustru samt en piga, med hvilken Skänkling sammanaflat barn, men han ämnar dock aldrig med henne träda i äktenskap. Dag, medelmåttig till växten, med ljusa hår, Jjusblå ögon och elak uppsyp. Han är Skänklings helbror samt 26 å 97 år gammal. Till 49 års ålder vistades han hemma, men kom då till Carlskrona, för att lära skräddarebandtverket. Någon tid derefter antog han likväl värfning vid marinregementet och har sedermera nästan ständigt hållit sig i Carlskrona. Vid Michaelitiden 41845 erhöll han permission, sedan han den 44 föregående Januari, gemensamt med Nils Pettersson, inköpt sin faders hemman i Dockemåla. Efter Jul kom Skänkling till dem på besök, men var der endast ett par dagar, hvarefter Dag icko träffat bonom förr än den 44:de Februari 4846, då de på e. m. möttes emellan Skrifvarelien och Ronneby, samt åtföljdes in uti Elin Pålsdotters hus, der Skänkling trakterade med bränvin, men mot aftonen straxt efter det Lilja och Lars Andetsson äfven ditkommit, blefvo de häktade, utan att g vet orsaken dertill. För brott hade Pag tillförene ej varit tilltalad, och våstod han sin oskuld hvad nu ifrågavarande beträffade. ? Nils Peilersson, jång och smal till vexten, ljust hår, b!å ögon, insjunkna kinder, markerad boffysiodöden dömde och från länshäktet nyligen förrymdel dotter. Lars Andersson och Lilja ditkommo först normi. Född 4846. 48 år gammal lemnade han 1822, tillförene icke för brott straffad. Likväl har han, jemte Jonas Svensson Lilja, varit tilltalad vidl ,