Aftonbladet – 14 augusti 1847, sida 3

stin Andersdotter. och Ragnhild Olsdotter vaktade fåren. Genom stenkastning lyckades det dem likväl att drifva bort vargarna, utan annat byte än ett am, hvars: förlust först efteråt märktes. Kerstin hade varit så lycklig att med en sten träffa en af vargarne på benet, så att den måste lemna kamraerna och söka gömma sig i ett stenröse; vargen yckades likväl icke dölja sig fullkomligt, utan Kertin fick syn på den, fattade den i ena bakbenet och drog fram den, hvarefter Ragnhild med sin vallstaf trakterade rofdjuret med så väldiga tapp, utt det blef liggande på stället. — EN OVANLIG STÖLD. Courier de Marseille berättar följande kuriösa tilldragelse: Vid ångartyget Sfinxs sednaste hitkomst från Algier före(om en ganska egen scen mellan ett par af passaserarne. Den ena var en elegant turist, som nyss varit på besök i Afrika. Den andra var en äkta frikan, en struts, bestämd till present åt en af våra prinsar. Vid infarten i hamnen hade den lorgnet.erande resanden riktat sin uppmärksamhet på omgifningarna, under det att öknens son uppmärksamt betraktade sin reskamrats urkedja. Denna blänkanle klenod hade till den grad vunnit fågelns bifall, tt den icke kunde hindras ifrån att med näbben rycka till sig kedjan, dervid uret medföljde. Denpå letta oförmodade sätt bestulne uppgaf ett hastigt rop; men detta hjelpte honom icke. Det var alltför vådigt att rycka det stulna ur strutsens näbb, och earen fick derföre lof att stå och se på huru kedja och ur långsamt försvann genom den glupska få;elns hals, för att finna en graf i dess mage. Såom bekant är. har denna fogel en matsmältning, 10g stark att rå på stenar och jern. Hvad var då Itt göra? Att döda strutsen lät sig icke göra. Den esande har således nödgats ge sig ro och afvakta esultaterna af naturens vanliga gång, oviss om han någonsin får återse sitt ur eller ej. — ÅNNONSFRIHETEN I ÅMERIKA. Man har ofta hört klagas öfver att icke tidningsredaktionerna uti Norra Amerika, i den allmänna moralens inresse utöfva en strängare censur öfver tidningarnes innonser, utan att här kan annonseras nästan om hvad som helst. Uti engelska tidningar förekommer tt nytt exempel härpå i en ordagrant ur en af de ednaste nummerna af Newyork-Sun eaftryckt annons, om undervisning i falskt spel. Utan tvifvel bedrifves väl dylika saker äfven i alla andra större städer; men man blygs likväl ännu för att offentlien annonsera derom. Annonsen lyder sålunda: ;Spelkort! Spelkort till försäljning hos John J. Miabeau, 400 Nassau-Street. Markerade kort af alla lag, jemte anvisning om bästa sättet att begagna lem i följande spel: Bluss, Poker, Brog, Seven-up, Faro, Vingt un c., utaf en som deri eger prakisk kännedom. Den som önskar undervisning i de ördelar, som skickligheten härutinnan erbjuder, torde inmäla sig efter ofvan uppgifne adress. — ETT EXEMPEL PÅ VåDAN AF ILLA FÖRTENNTA KÄRL. Vid ett allmänt sjukhus i Wien skedde genom illa örtennta kopparkärl i förra månaden en förgiftning massa; fem personer dogo kort derefter af förgifningen. Vid undersökningen visade sig att de stackars sjuke, i stället för soppa, egentligen bespisats med varmt vatten. — En sk.ttsk tidning berättar, att uti socknen Real, belägen i medlersta Skottland, under de första dagarne af Juli månad så mycket snö fallit, att folket kunde kasta snöboll. — NAPOLEONS MONUMENT. ,Gazelte des Tribuneaux, berättar att en bronsgjutare, vid namn Soyer, som fått i uppdrag att gjuta Napoleons monument för Invalidhotellet, spelt bankrutt och rymt, sedan han förut emottagit en mängd kanoner, hvaraf monumenstet skulle förfärdigas. Dessa kanoner hade han sålt till åtskilliga metallhandlare mot en summa af 400.000 francs. — Uti Frankrike har man nu anstäl!t åtskiliga försök, som fullkomligen lyckats, ätt, medelst stergas, döfva bin, för att kunna skatta eller insamla honungen, utan att, såsom förr. behöfva förstöra bistocken. Denna uppfinning tillhör en herr Defays. lärare vid veterinär-inrättningen i Brässel. — TRES FACIUNT COLLEGIUM. Professor X. i U. började en gång sina föreläsningar för sitt audiorium sålunds: Jag, den gode Guden och nin.