Aftonbladet – 9 augusti 1847, sida 2

— Wermlands-T:dningen b2rättar, att Hennes Maj:t den 2 dennes passerad2 Carlstad på resan till Norge. Inga festiviteter egde rum. H. M. emotto3s endast med hurrarop, några smakfulla blomstersirater vid Kanalbron och sedvanlig salut. Under H. M. qvardröjande här, presenterades uppvaktande korpser och embe!smän. H. M. behagade med besök hedra stadens Flickskola, som erhöll en skänk af 4100 R:dr R:gs, och fortsatte derefter resan till Grefve von Rosens på Höglunda, dit H. M. om aftonen anlände. Emottagningen på Höglunda har, enligt hvad maa kan fiaona af den i samma tidning införda berättelsen, varit särdeles praktfull, och till den gouter, som följande dagen gafs för Hennes Maj:t, hade ett betydligt antal gäster från trakten blifvit inbjudne. — Al norska tidningar underrättas man, att H. M. Konungen med den Kongl. familjen ankom till Christiania på ångfartyget Christianiav den 4 dennes, kl. 3, till 6 eft. m, och vid landstigningen emottogs af autoriteterna och en talrikt församlad menighet. Genem en af trupperna och borgar-militären bildad haye passerade de kongl. personerna upp till palatset, hälsade af det der församlade folkets välkomst-rop, och då Hans Majestät genast efter uppkomsten visade sig i palatsfönstren, hä!sades Hans Maj:t af lifliga hurrarop. Vakten i palatset förrättades af ett kompani utaf borgar-korpsen. Den 5 gaf H. E Riksståthållaren middag för H. M. Konungen och den Kongl. familjen, som på f. m. hade gjort en promenad i vagn i stadens omgifning. Den 6 skulle blifva stor cour i palatset. På ångfartyget Christianian, som i S!römstad tog den Kungliga familjen ombord, hade H. Ex. Riksståthållaren Hr Lövenskiold, generalen baron Wedel Jarlsberg och kommendanten Krogh befunnit sig. — Uppå af Witterhets-, Hist.och Antiqvitets-akademien derom gjord hemställan, har Rog. d. 42 sistl. Juni bifallit, att några i Öfverintendets-embetets archiv förvarade paket och packlårar, innehållande handlingar och gravyrer till ett under Konung Gustaf III:s regeiring börjadt och sedermera någon tid fortsatt planche-verk med titel: Skådepenningar öfver de förnämsta händelser, som tillhöra Konung Gustaf III:s historia, må af akademien uttagas och de deri förvarade handlingar och gravyrer sedermera för nämnde verk begagnas. (St. Dagblad.) BC Efter läsningen af de i lördagsbladet intagna reservationer emot representationskommitieens förslag till ombildning af vår representation, påtvingar sig nästan ovilkorligen den frågan: Hvad åtgärd månne regeringen kommer att vidtaga med detta förslag? Vi fåste oss för närvarande endast och allenast vid den punkten i detsamma, som angår beskattningsrätten. Derigenom att lika rätt i detta hänseende blifvit inrymd åt båda kamrarne, oaktadt, enligt kommitteens förslag, Konungen skulle tillsätta en tredjedel af ledamöterna i öfre kammaren, är en ganska väsendtlig förändring åsyftad i svenIska folkets urgamla rätt att sig sjelf beskatta. IKan regeringen möjligen göra sig den illusioInen, att Svenskarne, som i alla tider visat sig Iså ömtåliga om detta ett fritt folks vigtigaste Iskyddsvärn emot maktmissbruk och godtycke, nu, midt in i det 49:de seklet och omgifne af lall den politiska upplysning och erfarenhet, tilden utvecklat, skulle vara benäigne att låta koInungamakten med sig dela beskattningsrätten? Detta vore i sanning en illusion af den mest Ibedröfliga art; ty om regeringen handlade : konseqvens dermed, och verkligen föreslog RiIkets Ständer hvad representationskommitteer föreslagit i detta hänseende, så skulle hon otvif I velaktigt derigenom uppväcka ett misstroende hos nationen till sina afsigter, som måhände Iblefve af de bedröfligaste följder för framtiden Vi vore då åter inne på en bana, den mar Ihoppats för alltid vara öfvergifven. Men de lär ej möjligt antaga, att regeringen skulle til iden grad sväfva i okunnighet om den ofantlig: I majoritetens af Svenska folket tänkesätt (ty Idetta fall skulle liberale och konservative hand: Ila i full endrägt), att hon i punkten om he Iskattningsrätten kunde adoptera representations kommitteens förslag och göra det till sitt. De -Itjenade till intet annat, än att utsätta sig fö Iden fullständigaste dekonfityr och, hvad som ä lännu värre, uppkalla misstroendets mörka an-Idar till deras förstörande verk i samhället. Mer tIhvarföre lät då regeringens organ inom repre I sentationskommitteen, justitieministern hr grefv IPosse, kommitteens förslag erhålla denna olyck Isaliga utvext, som ovilkorligen måste göra des -lantagande i dess närvarande skick åmöjligt? 5 -Ider en gåta, den endast tiden kan lösa. De Jär imedlertid bedröfligt, att vår vigtigaste an Igelägenhet kommit i den ställning, hvari der för närvarande befinner sig, och som säkerliger ilhos icke tå bland de tänkande framkallat all I varsamma tvifvelsmål huruvida det verkliger är regeringens afsigt att verka för någon för ) Ibättring af vårt närvarande eländiga represen i ltativa skick. Om man nödgades antaga, at kommitteens förslag Mifvit sådant det är genor RA ar Rn