Aftonbladet – 7 augusti 1847, sida 2

måste uppgöra denna ritning — tycks Vinterbladet mena — om ej allt skall gå baklänges och blifva förfuskadt. Vi erkänna, att det ej varit oss möjligt utgrunda orsaken till denna besynnerlighet hos Vinterbladet, och det vore interessant om dess redaktör ville hafva godheten upplysa allmänheten derom. Såsom en insändare för någon tid sedan visade i Aftonbladet, förordade Vinterbladet i början den fria täflan äfven i denna sak, fastän det sedan vände om och blef förfäktare af monopolet. I dagens Vmterblad klandras nu, och icke utan synbar bitterhet, att omsider ett slags täflan dock blifvit besluten. Vinterbladet tål icke ens, alt ett så inskränkt antal ritningar som tvenne konkurrera med Hr Scholanders. Vi tycka annars att det slags täflan, som nu omsider kommer att äga rum, åtminstone är bättre än ingen, eftersom Regeringen ej från början vidtog den i vår och mångas tanka enda rigtiga utvägen, att låta ritningens uppgörande till nalional-museum blifva föremål för fri täflan, så väl mellan svenska som utländska architekter, utan vederbörande minister lät hela affären dragas ned i koteri-mörkret, i stället att hålla den uppe i det rena dagsljuset — någonting, som Rikets Ständer visst ej tänkte sig såsom möjligt, då de med så stort förtroende och frikostighet voterade en half million för detta museum. Det är temligen kändt i hela Europa, alt arkitekterne i Berlin förstå att bygga; cch om en man ur den celebre Schinkels skola, bvartill förmodligen Hr Schiller kan räknas, får ha ett ord med i laget, när frågan är om uppförandet af en sådan byggnad, som vårt national-museum, så kan det väl ej skada. Sådan är vår mening och troligen äfven allmänhetens, om vi ej bedrage oss; och derföre hafva vi ej heller ansett oss böra förtiga den, om vi också ej kunna hoppas att rubba den grund utan skäl, hvarpå Vinterbladets deduktion hvilar, i dess föreställning utan tvifvel lika orubblig som den granit, hvarpå det blifvande museum skall taga fotfäste. ). Slo