Aftonbladet – 4 augusti 1847, sida 3

Min bästa madam, ingen har mig vetterligt dömt ho nom att dö, utan tvärtom är min högsta önskan att mildr: hans qval och återgifva honom åt lifvet. Krögerskan aflägsnade sig under välsignelser öfver der beskedliga magistern. Flodman hade fattat ynglingens hand. Ursäkta, att en främmande söker intränga sig i ers hemligheter; men min ålder och mitt stånd böra ingifv: er förtroende; jag begär endast att få veta ert namn, föl att riktigt öfvertyga mig, att ni är den jag söker! Gerna! Jag är så usel, att jag ej mera fruktar förräderi; jag hoppas snart hinna hamnen! Mitt namn är Albrecht Richter. Det måtte vara det namn ni burit i Tyskland! Men här, i ert fädernesland? Kallades jag Albert Bergman.n Ni är densammal utropade gubben glad. Era olyckor sluta nu ... Ja, i grafven!... Herr magister. .. Kalla mig din far! Så benämnes jag af din syster. Albertina!... Hvar är hon? pHär, i staden... du skall se henne i eftermiddag. Hon skall förakta sin bror. . Då känner du denna äd:a varelse illa, om du det tror. Hon är lika god, som hon är vacker, lika vacker, som god. Men det var ej derom jag nu ville tala, det var om dig. Erhöll du för tre år sedan något bre! ifrån din moester? Albert berättade, hvad läsaren redan känner af pastorns i Leipzig bref. Äfven omnämnde han orsaken till det strafi han nyss lidit. En kamrat hade nemligen rym!; Albert hade fått del deraf och ej i tid angifvit det. Må Gud förlåta dem, som, förblindade af laster, begått så många brott!, utbrast gubben. Men har du aldrig missjänkt, att någon bestulit dig för dina papper skull? Nej!... huru skulle någon veta, hvilka papper en resande konstförvandt förde i sin rensel? Och likväl var det så. Men du är för svag att uthärda erättelsen härom. Dina vänner skola handla. Kanhända lyckas det dem att genomtränga hela denna ondskans väfnad. Öfverlemna dig åt hoppet! Du skall räddas, min son, räddas åt de dina och åt samhället. Hvilken balsam för min själ, att en vördnadsvärd man, om ni, kallar mig son, mig... arme, förkastade! Men det ir förbi... oåterkalleligt förbi... Yngling! har du då så liten tro på Försynen?. .. kan lu utransaka Guds beslut? Är någon förkastad, som ej för