Aftonbladet – 3 augusti 1847, sida 3

Eno gång hade han likväl yttrat: det vore bättre Vår Herre toge bort henne, än att hon skall ligga längre och plågas. Sedan hustrun till mannen inflyttat, hade hon plågats af svullnad i ben och fötter, klagat öfver mattighet, varit nedslagen, tyst och förbehållsam, men icke dess mindre lefvat med mannen i ett, efter utseendet, fridsamt förhållande, som icke varit stördt af annan misshällighet, än att mannen en afton, dock utan häftighet; föreställt hustrun det obehöriga i hennes ständigt visade kallsinnighet i umgänget och frånstötande likgiltighet, som icke desto mindre alltjemnt f-rtfarit. Då Lisa följt Anders till Motala, för att, vid tillfälle, som ofvan nämndt är, derifrån hemföra fisk, hade han ingått på köpingens apothek och der förskaffat sig basiliksalfva, att använda å en halsböld, hvarmed han var bebäftad. Härefter hunnen hem till Fålbagen, fann hon cörren stängd. Lisa bultade på och Maja öppnade för henne. Inkommen i stugan, märkte Lisa hustrun återtaga det göromål, hvaruti hon efter utseendet vid Lisas ankomst blifvit afbruten: att nemligen tillåsa den öppnade dörren till ett, makarne tillhörigt, skåp, hvarmed hon; i anseende till någon bristfällighet å låset, icke genast lyckades. Härunder yttrade Maja: aldrig mer skall jag vara nyfiken och gå dit i skåpet,. Lisa insåg icke meningen med detta yttrande. Vidare uttalade Maja sin förundran öfver mannens före bortgången henne meddelade tillsägelse att låsa nattstugan och lägga nyckeln på ett af honom å vinden anvisadt ställe. Jag tycker,, yttrade hustrun härom, att han ibland har så dumma infall. I förtroende berättade hustun dessutom Lisa, att efter uppkomsten på vinden, mannen och hustrun ingått på nattstugan, hvarest mannen under yttrande: jag tycker du ser så dålig utv, framtog och gaf hustrun att förtära droppar af rödaktig färg. Jag talar om det för dig, tillade hustrun, ty jag kan ej tiga dermed. Omkring kl. ö e. m. ankommo några hustruns slägtingar, och straxt härefter började denna klaga öfver illamående. Hvad makarnes förhållande beträffade, hade hustrun synts bära fruktan för mannen. Anledningen härtill kunde Lisa ej inse. Anders förnekade sig gifvit hustrun ofvannämnde droppar, eller eljest något annat medikament än det af den gamla qvinnan erhållna pulvret. Röda åroppar hade hon imedlertid haft i huset; de voro till läkemedel åt det späda barnet hemtade från apotheket i Motala. För öfrigt nekade Anders att vid uppgifne tillfället hafva varit inne jemte hustrun på nattstugan. Hörd öfver sin uppgift i sistnämnde hänseende, yttrade Lisa, med en frågande blick på Anders: yvisst voro ni inne på naitstugan; men då Anders fortfor att bestrida detta, förklarade sig Lisa måihända hafva blifvit missledd af ljudet af makarnes steg, hvilket väl förefallit henne såsom kommande från nattstugan: det vore imedlertid möjligt att hon misstagit sig. Vid nästa ting uppgaf Anders att han häfdat Maja innan de varit med hvarandra förlofvade. Sedermera, och då hon blifvit hafvande, hade han genom öfvertalande, samt hot att blifva lagförd, 1ått af svärföräldrarne förmå sig att genom äktenskap försona sin förbrytelse. Uti nu företedt läkarebetyg intygades, att ofvannämnde begagnade medikament, såsom innehållande vitriol, visserligen kunde i mycket stor dosis medföra fara, men den öfriga undersökningen visade, att döden ingalunda häraf orsakats, utan varit föranledd af arsenikförgiftning. Lisa sade sig nu åter bestämdt hafva hört af makarnes steg inifrån nattstugan, att de uti detta rum innevarit. För öfrigt föreföll mannens uppgift, att ban velat visa hustrun hvilken mjölkbunke Lisa skulle hafva, henne osannolik, emedan hon sjelf dagen förut sett tvenne bunkar å nattstugan, af hvilka den ena användts vid middagen åt Anders och den andia åter, som var å nattstugan qgvarstående, redan förut Yar loffad åt Lisa, att dermed undfägna sin väntade broder; bvadan någon anvisning åt hustrun i sådant hänseende icke syntes erforderlig. Anders uppgift om anledningen till fästningen och äktenskapet förnekades icke af Majas föräldrar och syskon, hvilka derjemte iakttagit någon kallsinnighet emellan makarne, hvartill Anders uppgaf såsom anledning, att han, af tiden för hustruns nedkomst, fattat misstanka att någon annan än Anders kunde vara fader till barnet. För öfrigt beskrefs den aflidna såsom af ett förbehållsamt lynne, sluten och tystlåten. Anders föräldrar hade, i anseende till hustruns lynne, ej varit för äktenskapet. De hade föreslagit honom att under hustruns sjukdom i huset intaga Lisa. Den å profossbostället boende Maria sade, att pulvret varit tillverkadt af torkade angelikeoch pimpinellerötter, hvilka Maria inköpt å apotheket i Motala. Detta pulver hade hon, för att förtaga dess bittra smak, blandat med stött socker. För öfrigt qvacksalfvade Maria med både tvåoch fyrafotingar. Ett vittne berättade, att Anders till den förra yttrat om hustrun: det vore så godt att hon doge, ty jag har aldrig haft någon nytta af henne. Då samma villne genast efter Majas död sport Anders rörande de kringlöpande ryktena om förgiftning, samt huru det stod till med Anders, svarade denre gråtande och till utseendet särdeles nedslagen: Ja hur står det till, det vet jag icke. De få göra med mig hvad de vilja. Hade hustrun fått något för hälsan menligt, så måste :det, tillade han, funnits i ee a a ee na rn Tr on Vr