Aftonbladet – 31 juli 1847, sida 2

SLÖJDEXPOSITIONEN I STOCKHOLM 1847. Sjunde och sista artikeln.) Bland svenska väfnadsfabrikerna äro ylleväfverierna ostridigt de vigtigaste, både genom let stora bruttovärdet af deras produktion, hviltet kan jemnföras med sjelfva stångjernsb.ukens, och g:nom råimnet, hvilket lika med de sistnämndes är inhemskt, eller åtminstone kunde vara det. Från 24 exponerande hade varuprof sf hithörande slag blifvit framlagda, dels af ull utan blandning, dels i blandning med silke cch bomull. Lika med så minga ndra expositionsbesökende, har ref. med tilledsställelse betraktat större delen af dessa varuprof; men ingenting är svårare för den som icke sjelf är fabritant, klädeshandlare eller skräddare, än att med någon tillförlitlighet jemnföra värdet af samma eller beslägtade sorter kläde, korderoj, :jaltyg, möbeltyg, o. s. v.; ty det euskilda tycket hos den profane, så ofta missledt g nom blotta ytan, får icke härvid tsgas till ledning. Allmänheten har dessutom att förvänta det säkraste utslaget i detta fall från den dertill officiellt förordnade domstolen : belöningskommitteen, hvilken är så sammansatt, att man hos den bör kunna fåräkna både sakkännedom och opartiskhet. Denna anstalt bereder ett stort öreträde åt innevarande års slöjdexposition, framför alla sina företrädare. I afvaktan på dess domslut, inskränka vi oss blott att här lemna ett sammandrag af hvad vi hört besökande yttra om yllevarorna. De flesta öfverensstämde uti att, ur synpunkten dels af beskaffenheten dels af priserna, loforda hir Arnbergs, Bergvalls, Ramstedts, Axelssons och Blombergs kläden, firmorna Almgrens Indebetous samt Soldins korderojer, och hrr Färstenbergs och Ramstedts sjalar, bland hvilka sistnämnda åtskilliga äfven voro uppgifna såsom lamasjaler,, hvarmed förmodligen bör förstås alt råämnet är Lamaeller vigogneull, någonting nytt eller åtminstone högst sällspord för sven.ka ylleväfverierna. Såsom exponent af alla slags halfylleväfnader, — dels ull ceh silke, dels ull och bomull tillsammans, stod hr T. G. Reuszner utan tvifvel främst, genom antal och omvexling, ehuru i hans expositionsförteckning (JM 4461...1329) äfven förekom både oblandade bomullsväfnader och äfven strumpväfnad, neml. af redgarn. — Med egentliga strumpväfnader af minga slag och för flerfaldiga ändamål tycktes hr Joh. Söderbergs artiklar (4243...1234) vinna odeladt bifall. — Bomullsväfnaderna representerades denna gånen företrädesvis från helt andra håll än vid öregående expositioner. I stället för stadsfaorikernas kattun och sits, som förr intogo hufvudplatsen, men nu icke syntes till, uppträdde jandtmannaindustrien denna gången med eu sfvervägande förråd bomullstyger, af de mest omvexlande sorter och till stor del för utomordentligt lindriga priser. Mest febriksmessigt rambragta häribland voro alstren från den beanta Rydboholmsfabriken, dels blekta varor (MM 240 ... 4249) dels färgade (1250... 1262); nen häörtill slöt sig cn hel samling fabrikaner från samma ort, som genom mångfalden och alrikheten i sina varuprof icke blott af bomullsyger, utan äfven af det slags halfylle, som framringas med sammankardad ull och bomull, ! amt äfven till någon del ensamt af ull, likaom antydde, att i händelse bomullsfabrikatioen skulle, som man kunde få anledning sluta rån denna exposition, ärna draga sig ifrån stälerna, eller minska sin verksamhet der, så står len egentliga vestgöthaindustrien nu fullvuxen ) Se A.B. JG 151, 155, 161, 166, 167 och 470. SST TESEN EN KSSS EN KITTS