Aftonbladet – 26 juli 1847, sida 2

ett arrendebolag, till 3 års; fängelse, 94,000 francs erläggande till de fattige cch 94,000 franes böter; herrar Cubieres och Parmentier bvardera till 40,000 francs böter; samt alla tre till förlust af medborgerligt förtroende och rättegångskostnadernas ersättande. I fall Teste ej kan erlägga betalningen, förlänges fingelsetiden med fem år. Domen afkunnades genast om aftonen för de arresterade, och general Cubicres samt hr Parmentier blefvo genast befriade utur häktet, såsom icke dömde till fängelse. Den förre hade: redan dagen förut ingifvit sin afsägelse af pärsvärdigheten och sin ansökning om afsked ur ar-måeen. La Semaine hade först omtalat betänkliga förbållanden med åtskilliga koncessioner sf grufvor i Algerien. Nu har le Courrier, närmare: upplyst, att eit bolag af 235 inflytelserika personer finnes bildadt af en hr Talabot, som söker att utestänga alla mediäflare till arrenden af bergverken derstädes. I deita bolags kontrakt finnes en 8, som lemnar ett stort antal aktier till hrr Jules och Talabots disposition, för att öfverlåtas åt vänner, som vilja bistå bolaget,. Med dylikt bistånd hade bolaget fått koppargrufvorna i Ain-Barbab sig anslagna, sedan markisen Bassano förut blifvit af f. d. krigsministern Moline de S:t Yon desamma tillförsäkrade. Deputerade kawmaren hade bifallit budgeten med 246 röster mot 48, och hade nu företagit anslagen till jernvägslinierna från Lille, Marseille, Vierzon 0. s. v. I anledning af dessa ämnen, hvari deputerade äro sjelfva intresserade, har skandalen nya föremål. I Paris omtalades, att belgernas konung ämnar afsäga sig kronan till förmån för sin 49årige son. Hindret lärer endast ännu vara, att England ej vill medgifva att hans gemål, Ludvig Filips dotter, skall under minderårigheten regera; franska hofvet åter vill drifva saken derhän. NEDERLAND. Eit rykte var gängse, alt i följd af konungens sjuklighet II. M. ämnade företaga en utrikes resa, och att ett regentskap skulle förordnas, under prins Fredriks ordförandeskap. Denne vistas nu i S:t Petersburg, dit en kurir afgålt för att påskynda hans hemresa. STORERITANNIEN. Billen rörande den nya styrelsen öfver fattigväsendet har i Underhuset blifvit antagen med 32 röster emot 140. i Billen om upprättandet af ett nytt biskopsstift i Manchester har erhållit andra läsningen i Underhuset. Många ledamöter kunde icke inse hvad man hade att göra med flere biskopar. Lord John Russell fögnade, det oaktadt, Huset med den underrättelsen, att regeringen i nästa parlamentssession ämnade föreslå inrättandet af trenne nya biskopsstift, tilllättnad för de vördige fäderna i London, York och Exeter, hvilka anses hafva flere själar att svara för, än de medhinna. Sir Robert Inglis var högst belåten med ministern för detta hans nit för Guds ira, såsom det heter i theologisk stil. Vid kusten af Mayo, i Irland, hade ett röfvarband bildat sig, som angripit och plundrat lere med spannmål lastade fartyg. En skonert gjorde dock så kraftigt motstånd, att 4 röfvare blefvo dödade och flere sårade. TYSKLAND. I afseende på tryckfribetsfrågan försäkras nu estämdt, att hvarken Österrike, Hannover eller Hessen-Cassel vilja släppa censuren, och att det ;åledes är sannolikt, att man ej blir ense om något för hela tyska förbundet gällande stadsande. Konungen i Bäjern har vägrat emottaga maistratens i Bamberg ursäkt för hvad som händt sola Montez der i staden. Han fortfar att vara rögst förtörnad, och vill hafva reda på de inellektuella hufvudmännen, för oväsendet. Representanten för Greifswald vid preussiska andtdagen, hvilken sagt nej till alla förslag, om ginge ut på någon friare utveckling af statsörbållanderna, har blifvit ganska ovänligt emotagen vid sin hemkomst. t SCH W EIZ. Det redan meddelade tal, hvarmed edsförundets nuvarande president, hr von Ochsenein, öppnade edsförbundsdagen, skall hafva äckt stor sensation hos Österrikes, Preussens ch Rysslands sändebud i Schweiz, hvilka, som ekant är, reste bort från Bern vid öppningsögtidligheten, och vistades för dagen i Zurich. lan påstår till och med att de efter återkomten till Bern hafva personligen framställt relamationer deremot hos edsförbundspresidenen. Huruvida någonting uträttats dermed anig man likväl ovisst, emedan det parti, som r von Ochseenhein renrecenterar tveka fact han