LANDSORTS-NYHETER Umeå d. 47 Juli. Från Lycksele berättas, att värmen, som midsommarsdagen steg till -34 celsii, alltsedan 4831 icke hunnit denna höjd. (T.f. W. oc N. L.) Upsala d. 24 Juli. Sistl. lördag och söndag var luften qvalmig och tryckande och solen brände het från den töckniga himmelen. Äfven måndagen var qväfvande het, tills på middagen något regn föll och åskan, ehuru ännu på afstånd, lät höra sig. Omkring kl. ö nalkades ovädret på allvar. I söder och sydvest uppstego fruktansvärda moln, täta blixtrar korsade hvarandra och åskslagen blefvo allt starkare. Plötsligen framrusade en hvinande storm och förde med sig en hegelskur, den starkaste här i mannaminne inträffat. Hageln, stora som körsbär, krossade hundradetals fönsterrutor, sönderpiskade en stor mängd finare trädgårdsvexter, afslog potatiskålen och tillställde hvarjehanda förödelser i stadens trädgårdar. Lyckligtvis lärer ej i allmänhet någon betydlig skada träffat sädesfälten; och landtbor påstå, att ovädret varit häftigast öfver sjelfva staden. Åskan, som efter stormen något aflägsnat sig, närmade sig åter mot qvällen och gick rakt här öfver. Några utomordentligt starka blixtrar, ögonblickligt följda af dunder, som skakade dörrar och fönster, injagade hos alla en oro, som beklagligtvis ej var ogrundad; ty snart visade starka eldsken från fyra särskilda trakter kring staden, att den fruktade olyckan inträffat. Det brann i Börje, i Rasbo, i Danmark och Waksala. Klåmtningen från en af sistnämnde socknar Jjöd hemskt långt in på natten. Vi sakna ännu säkra underrättelser om den skada elden gjort; men. det berättas, att i Börje och Rasbo en ladugård på hvardera stället, med kreatur och foder, nedbrunnit. I Weaksala lärer en lada och i Danmark äfven en lada jemte ett uthus blifvit lågornas rof. (Corresp.)