Aftonbladet – 14 juli 1847, sida 2

hör för sina yttranden derom, ell:r också en föresats att j vila s2, som ger begrepp om cn högst ovanlig cnv isbeti förut fattade meningar, en föresats alt icke erkänna fact, så snart de vederlägga hans åsigt Det oaktadt är icte vår mening mod des:a anmärkningar, all ej lemaa den aktning som vederbör, äfven åt hr von Hartmansdorffs och de med honom liktänkandes öfvertygel. e. Densa kan nomligen äfven äga en vacker sida, så vidt nemligen motivet ir, såsom det avföres vara, att sk :ydda den mindre bemedlades personliga skicklighet emot den förmen!a faran af kapitalernas öfvervigt: Men felet är ati desse herrar vanligen tänka sig förhållandet endast sådant, som det står för dem i inbillning icke sådant det är i verkligheten. Afven der skråtvång existerar, lärer det newmligen ej kunna nexas, att den handtverkare, som äger stort förlagskapital, kan bedrifva sin rörelso med mera fördel och i större skala, än den som har intet sådant, och konkurrensen är i alla fall alliid så betydlig, att det öfverallt kommer att fGanas förmögnare och fattigare handtvrkare, helst det enskilda völståndet inom denna, likasom andra klasser, dessutom alltid myciet koramer alt bera på individornes arbetsförmiga, sparsamhet, vigilans att förskaffa sg kunder, m. un det således visarsig, dels ot föregifvandet om medelklassen3 undergång g genom näiheten faktiskt vederligges ss nom de 1: pel, der denna exisiercr, dels också, att kapitaler uigöra eit nödvändigt vilkor för all produktion och att det just är dessa, som gifva lif åt näringarnd, så försvinner ju hela verkan cf en argumentation, sådan som hr von Hartmansdrff:, i brist på riktiga premicser. Derföre är det icke sagdt, att ej den fria köusurrensen äfven medför sina svårigheter; me frågan kan blott bifva, hvilketdero, friheten privileglisystemet, gifver utvägar till sysselsältning ech bergni ing åt eu slörre antal; och denna fråga är, såsom vi förut nämnt, redan ovederlöggligt besvarad. ELD KRETA