Aftonbladet – 13 juli 1847, sida 2

jurnalen hitför på snitten af en ny klädning, utan ett sådant, som enhvar kan hemta ifrån de ädlaste och varmaste reglorna i sitt eget hjerta. Nödvändigheten häraf vore så mycket större, som man måste tillstå, att vi alla för det mesta ännu äro blott lärlingar i sjelfva sättet att gå tillväga, för att hinna o o A oc målet på ett fält med så vidsträckt synkrets, som det föresatta. Och huru stort detta fält i sjelfva verket är, kunde man bäst inhemta af upplysningar från andra ställen der sådana sällskap stiftat sig. För att närmare ådagalägga sin mening i detta hänseende hänvisade tal. till ett på föreningens bord befintligt tryckt föredrag af en Preussare friherre von Rheder, medlem afen förening till befordrande af de fattiga klassernas bästa, i hvilket föredrag funnos uppräknade några och trettio serskilda frågor att utreda om orsakerna till fattigdomens och brottens uppkomst eller tilltagande, hvar och en af den allrastörsta vigt, och hvilka frågor nu upplästes. Man kunde deraf lätt inse, att vinnandet af föreningens syftemål förutsätter en undersökning i en mängd ämnen, som ingå i snart sagdt alla grenar af det offentliga och hafva sammanhang med både religion, uppfostran, statshushållning och näringar, kort sagdt, alla de problemer på hvilkas lösning de förnämste tänkare och statsmän i alla länder arbeta. Att kunna i någon mån bidraga härtill, genom undersökningar om de brister, som finnas hos oss och genom öfverläggningar om sättet till deras afhjelpande, vore redan ett så stort mål, att dertill förenades all den möjliga kraft, som kunde åstadkommas utan att till en början utsprida dem till dess man hade hunnit komma till någon närmare och mera bestämd öfvertygelse i vissa hufvudfrågor, hvilka bestyrelsen eller sällskapets ledamöter för sådant ändamål kunde föreslå till öfverläggning; och derföre önskade han, att hr af Forssells vackra förslag kunde sparas och behållas i minnet tills längre fram. i Uppå proposition af ordföranden blef hr Forssells skrift intagen i protokollet, för att vid något fram tida tillfälle åter förekomma. Hr justitierådet Schmidt uppläste en berättelse från Norge, angående en der stiftad fruntimmersförenings verksamhet, och framställde tillika hurusom ett fruntimmer i en landsort, som tal. likväl ej närmare ville nämna, hade genom sina individuella menniskovänliga och förståndiga bemödanden reformerat arbetarnes sedlighet vid den egendom der hon bodde samt trakten deromkring, samt jemväl förbättrat deras ekonomiska belägenhet. Herr majoren Öman yttrade den önskan att det omtalta föredraget af friherre von Rheder, måtte öfversättas, på det, att de af honom uppgifna frågorna (hvilka vi här ej upptagit för att ej göra denna framställning för vidlyftig) måtte kunna tjena till ledning för de ledamöter, som önskade muntligen eller skriftligen ingifva förslag till sällskapet. Hr majoren Arling yttrade äfven något i samma ämne. Ordföranden tillkännagaf, att en ledamot af föreningen just nu för honom anmält sig vilja besörja en öfversättning af det ifrågavarande föredraget. Slutligen uppläste hr hofpredikanten Wennström följande tvänne förslag, hvilka lades på bordet, för att blifva föremål för diskussion vid nästa sammankomst: Till Skyddsföreningen i Stockholm! Likasom dryckenskapen är bland de obildade klasserna männernas förderf, så är otukten och lösaktigheten qvinnornas. Detta bevises äfven utaf de oäkta barnens förfärligt tillväxande antal på de sednaste 50 åren, nämligen ifrån att vara under Gustaf III:s så allmänt anklagade lättsinniga tider, uti hufvudstadens församlingar, endast fjerdedelen emot de äkta, nu mera, och enligt sednaste årsredogörelsen, nära hälften utaf alla de föddas antal, hvarigenom Stockholm således näst Minchen är den osedligaste stad i verlden. För att i någon mån afhjelpa detta gränslöst stigande elände, föreslås, att skyddsföreningen ville hos Regeringen och vederbörande myndigheter förbereda möjligheten att få den kungliga skrifvelsen till öfveroch hof-rätten af den 47 Oct. 4778 upphäfd, den der förbjuder presterskapet att efte forska den oäkta föddes föräldrar. Ty om Modren befordrades till det henne genom lag ådömda straff af enskild kyrkoplikt och Fadr.n, hvilket stånd han än må: tillhöra, ålades att underhålla barnet, eller derest han detta nekade, enligt lag dömdes, att genom allmänt arbete gälda hvad barnets inlösning i någon publik uppfostringsanstalt kostade —; så skulle utan tvifvel inom ganska kort tid en gräns för den nu så underlättade, osedliga sammanlefnaden sättas. Stockholm den 7 Juli 4847. C. E. Wenström. Till Skyddsföreningen i Stockholm! Då utan tvifvel en af de verksammaste orsakerna till arbetande klassernas förfall i hufvudstaden bör sökas uti dryekenskapen och dennas lätta tillfredsställande genom de talrika krogarne, så föreslås att Skyddsföreningen borde hos vederbörande mynrdighet söka utverka en förordning, som, om icke alldeles förbjöde tillhandahållandet af mindre qvantitet brännvin till salu än 45 kannor, i likhet med hvad nyligen skett i Norrige, i staden Laurvig (i fall opinionen här icke ännu ansåges dertill mogen), likväl, i enlighet med hvad förhållandet är i Berlin och flera Europas hufvudstäder, fördelade rättigheten att hålla spisning och sälja starka drycker på olika ställen, så att det ena, det som utgjorde de arbetandes spisgvarter,, icke försålde tillika något slags rusdryck, och de andra, de som finge behålla det vanärande namnet krog, förbjödos hvarje slags mathållning, hvarigenom alla skäl att besöka dessa förderfvets nästen, åtminstone de talrika på kostpenningar anställde lärlingarne, betogos. Stockholm den 7 Juli 1847. 6 C. E. Wenström. Åk (Införes på begäran ) Genom gårdagens Aftonblad af d. 40 Juli underrättas man, att en koopverdie-kapten Cronholm blifvit af Söndagsbladsutgifvaren, hr Sjöberg, vald som juryman i det mot honom stälda tryckfrihetsmål. Då tvenne koopverdie-kaptener finnas af samma namn, och ingen af oss känna nämnde svarande personligen, förmoda vi något misstag eller tryckfel vara begånget; om så icke är, få vi upplysa, att ingen af oss kan nämnde uppdrag emottaga. Stockholm d. 44 Juli 1847. Christopher Cronholm. Nicolaus Cronholm. (Insändt.) OM POTATESSIRAPEN. I anledning af några, vid nu pågående andra landtbruksmöte, uti dess sektion för binäringarne den 8 dennes förekomne yttranden angående ett eget beredningssätt af drufsockereller s. k. stärkelsesockersirap, får undertecknad, såsom dervid ej närvarande, anhålla om benäget offentliggörande af följande upplysningar i nämde ämne.