Aftonbladet – 12 juli 1847, sida 2

— Såsom ett bidrag till vår tids hstor:a och bevis på de försök som göras, att i det garsla när ngstvångets anda tolka de nya Handelsoch Näringsörfattningarna, meddela vi följande utur Nerikes Allehandan: Den nya Handelsordningen, hvilken på sina ställen är litet besynnerlig, tydes ock emellanåt på ett sält, som förtjenar uppmärksamhet. Så till exempel har man härstädes förstått 5 14 mom. så, att det väl är en och hvar öppet att på landet upphandla inhemska landtmannaprodukter och desamma vid eller utom marknader i partier föryltra, men deremot att det icke skall stå hvarjom och enom fritt att på torget i städerna dylika uppköp verkställa och derifrån hafva nu de välvise kommit till det resultat att de så kallade uppköparne, eller personer från andre orter icke skola ega att å Örebro torg upphandla ägg, smör, kött, ost och dylikt förr än kl. 42 middagarne å torgdagarne eller sedan stadsboerne blifvit mättade, och sist! lördag hade vantro den påföljd, att priset på nämnde artiklar betydligen nedsattes, i brist på desse uppköpare, hvilka verkligen ej vågade göra några uppköp, emedan det ogrundade ryktet utspreds, att flera kistor smör och ägg blifvit i beslag tagne. Af samma tidning synes äfven, att anledningar förekommit till att upplysa handtverkare å landet derom, att den nya Näringsförfattningen alldeles icke inskränker deras rätt att vid eller utom marknader å torg eller andra allmänna platser i städerna försälja deras alster och tillverkningar. Tvertom säger tydligt 3 S 2 mom. Handelsordningen, att en hvar iger att å allmänna försäljningsplatser i städerna, när som helst, hålla deras tillverkningar till salu, och ifrån denna rättighet äro ingalunda, såsom någre påstå, så kallade gerningsmän eller socknehandtverkare utesluine. — Alla utan undantag ega öppen rätt till försäljning af deras tillverkningar å å allmän plats; men vill man sälja i bod, då är förhållandet litet annorlunda. — Svenska Miverva innehöll i lördags en replik i den förut af henne mycket omskrifnGellivarefrågan, denna gången i ändamål att visa, att något ryskt intresse alldeles icke kunde vara emot, utan snarare skulle vara för en sådan anläggning, emedan Ryssland ovilkorligen kunde betrakta densamma såsom sir, utan att engelsmännen kunde försvara den. Vi beklaga alt vi icke kunna lemna något utdrag af denna artikel, emed.n den bör läsas he! och hållen; näst den bekante Herrman von Bremens rolitiska vishet i Holbergs Politiske kandestöber,, har mean icke nyligen sett något så roligt. Vi böre blott anmärka en sak, nemligen att Minerva, för att göra sin argumentation i dett: ämne så mycket kraftigare dermed sammanrört den gamla frågan om Slitö på Golitland och hepspunnit en dikt, att herrar Liljewalteh och Eneqvist år 4839 hade velat försälja SLtö hamn på Gottland till engelska regeringen. I afseende på Slitö var likväl aldrig frågen om annat, än en petition från öns innevånare, alt detta ställe, som har den bästa och nästan enda ERNST SNES MO SESNIRSEESEERENET ASO FORTET ETEN