Aftonbladet – 10 juli 1847, sida 2

LHESSCIA SE IOP SaKUH, UTSURaA Ull Dd ter hl. 6, så kunde vi anställa jeronföre!se till utrönande af hvarpå man vinner mest, antingen på: användande af.såg eller yxa. ALLMÄNNA SAMMANKOMSTEN kl. 12 middagen. Hr Ordföranden tillkännagaf, att hr kapten Munck begärt att i reservationsform få, till intagande i protokollet, anföra några ord. Hr Munck. Under en föregående session meddelade jag några uppgifter, rörande bränvinsbränningen i Skåne. Jag bortgick genast efter att hafva slutat mitt yttrande, men har sedermera fått höra, att en talare icke ansett mina uppgifter riktiga. Jag vill då anmärka, att den talaren förmodligen missförstått mig. Jag sade nemligen icke, och jag tror protokollet skall vitsorda det, att de flesta possessionater i Skåne slutat bränna brännvin, utan jag sade blott, det jag af förvaltaren på Marsvinsholm hört att flere stora possessionater inom nämnde provins upphört dermed. Serskildt vill jag nu nämna, att friherre Gyllenkrook och grefve Ebrensvärd, hvilka ju höra till de stora possessionaterna, nedlagt sina brännerier. På hr Sekreterarens förslag och med grefve Beckfriis medgifvande beslöts, att hr Muncks replik och det yttrande af hr grefven, som föranledt den, skulle ur protokollet utgå. Hr Ordföranden. Man torde erinra sig, att några af Hr kapten Key under en föregående sektion väckta frågor blifvit till behandling å en följande dag utsatta. Som detta är mötets sista dag, anser jag mig nu böra föredraga dem, helst de synas snart kunna afgöras. Första frågan var den, om föreslående af en lämpligare flyttningstid, den andra om inrättande af fattigvårdsanstalter för sysselsättning med handarbeten. Hr Key. Man erkänner allmänt, att nuvarande flyttningstiden medför stora olägenheter, mest derigenom att utfodringen börjar innan afflyttningen. Dessutom infaller flyttningstiden under det man är som ifrigast sysselsatt med höstgöromålen, såsom tröskning, slagt m. m., vid hvilka det vore af vigt att kunna använda vandt folk. Jag föreslår till flyttningstid den 48 Juni. Man kunde då till den 25 i samma månad ha det nya folket i sin tjenst, och desamma, som började med utfodringen, hunne sluta den, hvilket jag anser vore för landtmannen af stor vigt. Hr Ordföranden. Såsom bekant, har ämnet varit diskuteradt vid flere riksdagar, och ändringar i flyttningstiden hafva dels blifvit föreslagna, dels redan vidtagits. Uti det Utskott, som ägde att öfver frågan afgifva betänkande, hade man åtskilliga skäl mot den flyttningstid, hr Key föreslagit. Vid denna tid, sade man, var slottern, åtminstone den af klöfver, börjad i Skåne, och hvad för denna provins utgjorde ett än vigtigare skäl emot flyttningen i högsommaren, var, att torftägten derstädes vid denna tid som lifligast pågår. I norra orterna förekomma andra lokala hinder vid samma tid, och då sådana för olika orter å andra tider förekomma, så tror jag lämpligast vore, att ej en flyttningstid: stadgades för hela riket, utan efter olika lokaler, 0lika tider. Visserligen följde äfven häraf olägenheter, mindre likväl, än deraf att flyttningstiden för hela landet infaller i Oktober. Hr Westfält ansåg svåraste hindret för tjenstflyttningens förläggande till midsommaren vara, att allmogen, sedan den i Februari betalat sina skatter, behöfver spara sina återstående medel för sommarens utgifter, och att den skulle hafva svårt för att öka dessa med aflöning åt sina afflyttande tjenare. Grefve Beckfriis ansåg icke den af Ordföranden omtalda torftägtens infallande vid den föreslagna flyttningstiden, utan den af hr Westfält vidrörda omständigheten vara hufvudsakliga hindret för motionens framgång. För egen del hade talaren ingenting emot, att flyttningen skedde om sommaren. Hr von Schantz instämde med motionären. Denna fråga hade först väckts vid 1845 års riksdag; det hufvudsakliga hindret deremot hade då uppgifvits vara, att om tjenstombytet blefve förlagdt till sommaren , skulle från en viss landsort tjenstefolket begifva sig till grannriket. Hösten vore den olämpligaste tiden för lönernas utbetalande; ty då står säden lägst i pris, inköp för vintern skola göras och medlen till skatten börja samlas. j Frih. Raab fann blott ett bland de af kapten Key anförda skäl vara af vigt, nemligen det, att de tjenare, som inbergat fodret, också borde vara qvar i tjensten under dess åtgång i ladugården. Men dels vore flyttningar bland tjenstfolk å landet ieke så täta, utan uppginge, om man så finge säga, blott till några procent; dels hade åtminstone tala;ren för sin del sällan hört klagomål af tjenstefolk öfver att deras företrädare illa inbergat fodret. Efter ladugårdsskötseln fått lemna skäl till flyttningstidens förläggande till sommaren, ville talaren också derifrån hemta motskäl. Just i Juni månad börjas ostoch smörberedningen, som också har fördel af att fortsättas af samma person, som börjat den. Många andra skäl tala också emot den föreslagna tiden. Torftägt sker, ej blott i Skåne, utan äfven i Småland och Westergöthland. I vissa provinser sker såningen stundom ganska sent. I år hade t. ex. talaren på sin egendom i Calmar län ej sått kornet, förrän den 48 Juni. Ett ännu vigtigare skäl vore, att som vid midsommaren dagarne äro längst och allt folk då behöfves till trädans beredning, så lida jordägare större förlust af att undvara sitt tjenstefolk då, än om hösten. Talaren önskade att mötet icke måtte uttrycka någon gemensam opinion i enlighet med motionen. : Frih. Söderling Hermelin instämde med baron Raab, men anförde ännu ett skäl, som talade emot motionen, nemligen att, i anseende till arbetsförtjensten med höbergning, skörd och tröskning om sommaren, en mängd folk icke skulle taga ärstjenst, som isynnerhet för yngre är nyttigt, utan nöja sig. med tillfälligt arbete. Kapten Key genmälde till baron Hermelin, att åtminstone i Småland plägar folk taga halfårstjenst för sommaren och sitta för sig sjelfva om vintern. De grunder, baron Raab anfört, vore mer enskilda, än allmänna. Frih. Raab svarade härå, att det allmännas väl mest befordras gerom alla de enskildas välgång. Sedan diskussionen förklarats slutad, hemställde Ordföranden, om mötet ville fatta något beslut i lanledning af den väckta motionen, hvilket besvaraI des med nej. . I Sedan hr kapten Key för tidens besparande återtagit sin motion om allmänna arbetsinrättningars införande, fortsattes föredragningen af de uppställda I frågorna; och först dem 6:te: ; il Kan under Sveriges klimat, genom en till halfva 1 (jordvidden utsträckt odling af jordfrukter och andra C a i f foderväxter, all naturlig eller odlad äng göras öfverflödig vid ett landtbruk, som sjelft måste producera ilsitt behof af gödsel? Svar voro inlemnade af herrar grefve von Salza,