Aftonbladet – 2 juli 1847, sida 3

ett antal äldre skrifsätt, Sittunå, Situna, Sihtuna, Sithonia, Sitön; Situn o. v.; utvisa en bortovaro af g, som förer mamnet siärmare till nSjön än till Sig. Till ytterligare stöd för sin mening, går förf. ända derhän, att han anser den gamla benämningen Forn-Sigtuna, som äfven finnes skrifven För-Sigtuna, bänsyfta, ej på gammal och forntida, utan på vatten. Då För i gamla språket betyder sjö, vatten, säger han, så kan detta namn ursprungligen hafva varit För-tuna, på Odins dialekt (?) ändradt till Sig-tuna, hvaraf sedan skapats För-sig-luna, likasom Montebello (förmodligen: Montegibello?) uppstått af det italienska monte och det arabiska djibel, hvilka båda ega betydelsen af berg. Hela trakten på båda sidor om Sigtunaviken anse vi ursprurgligen hafva varit Sigtunas (Sjötraktens) namn. Denna förslagsmening kan wvisserligen förljena att tänka på. Likväl bör märkas, att namnet Forn-Sigtuna ej funnils, eller åtminstone ej traditionellt bibehållit sig för det vi nu kalla staden Sigtuna, utan för det på andra sidan om sundet belägna Signilsberg (hvilket förf. också anmärker): äfvensom att trakten öster ut från staden fick namn af Odensala (Onsala), hvilket tydligen påminner om Oden, eller dock om en Odinsk kolonisation härstädes, då alltså stadsnamnets derivation från ett hans namn (Sigge), tyckes kunna mindre tvunget antagas. Förfs tanke är, att det nuvarande Sigtuna har de christva missionärerna ait tacka för sitt upphof; emedan det var naturligt — säger han — att utlänningarne skulle föredraga denna ort framför det blåsiga Upsalan, der för öfrigt hedendomen hade sitt starkaste fästen. Förf. öfvergår småningom till ända in i särskildheter gående beskrifningar på: 1) Tempealruiner och andra Minnesmärken (der man gör vekantskap med S:t Pehrs, S:t Lars, S:t Olofs, S:t Niclas, S:t Bartholomai och S:t Erics kyrsor, S:t Gertruds kapell, jemte en mängd Gilen); 2) Sigtuna kloster, med en series Pr:oum et Lectorum från 4234 till 4486; 3) Marigeller forna Dominicaner-klosterkyrkan, 1 u Stadskyrkan, med en series Pastorum frin 1064 till 4842, d v. s. ända ifrån biskop Adalvard d. y., hvilken till och med al auktorerne kallas pontifex, nedtill C. O. Alm, hvilken nu fungerar; samt slutligen 4) stad ns Fattighus, Skola, Apotck och Postkontor m. m, —Man får tckså en underrättelse om Sig u1as flere gånger ifrågasatta privilegi.r, och omider en förteckning på dess borgmästare från 1540 till 4858. Då det för en närmare känaedom om fäderneslandet måste vara ganska bidragande, att dylika i detalj gående monosrafier måtte, mera och nogsrannsre än hitills, utgifvas öfver alla städer och betydligare orter i landet, hoppas vi, att allmär heten, gerom lemnad uppmärksamhet åt denna, uppkalar flere lförfaltare att försöka sig i samma rikting och öfver andra belägenheter. Åomsinenstsnsoienatets——