Aftonbladet – 2 juli 1847, sida 2

Marias thron, och i denna fara en fara för drott hiog Isabellas. Redan tidigt begärde marskalk Sal: danha hjelp hos spanska regeringen. Allt ifrån No. vember ända till April berättade hr Bulwer i sina depecher, att spanska ministeren sagt honom, at den vore sinnad intervenera i de portugisiska angelägenheterna; och att det blefve en oundviklig nödvändighet för Spanien att göra det. Man kan icke rimligtvis betvifla, att i fall-en spansk armå förena! sig med marskalk Saldanha, denne ju skulle fått öfverhanden, och att de spanska och portugisiska regeringarne i sådant fall förfarit, precist efter ege! godtycke på halfön.. Och, mina herrar, huru skulle de väl hafva gått tillväga? Betrakten denna: så högst vigtiga fråga. De skulle svårligen-hafva låtit genast sammankalla Cortes, men utan allt tvifvel genast landsförvisa alla juntans hufvudmän. De skulte knappast hafva proklamerat en amnesti, utan deremot ganska säkert beslutit, att åter sätta till rodret den numera afskedade ministeren, och då hade det varit förbi med Portugals frihet. Man bör också ej lemna ur sigte, att Spanien skulle hafva intervenerat under hela inflytandet af ett nationalhat, såsom ett land, med hvilket Portugal städse legat i delo, då deremot Storbritannien sedan länge stått i de mest vänliga förhållanden till sistnämnde land. Hvad sättet att utföra interventionen beträffar, så trodde talaren, att alla de beskyliningar, som i afseende derpå bMlifvit riktade emot ministeren, voro fullkomligt ogrundade, då det visar sig, att den icke ingått någon öfyerenskommelse på den Heliga Alliansens grundsatser eller despotismens, utan blott yrkat återställandet af Don Pedros karta, sammanrkallandet af de lagga Cortes, garantier för friheten, och återställande? af de artiklar i kartan, för hvilkas suspenderande under ett uppror drottningen kanmat hafva någon ursäkt, men hvilka icke blefvo återställda sedan lugnet blifrit det. Talaren ansåg de vilker, England föreslagit juntan, så fördefattiga för densamma, och så hoppgifvånde för friketens betryggande, att juntan ej Borde tveka att antaga dem; och verkligen hade också många ledamöter af juntan, est: bland dem Pas Äntas sjelf, sagt, att vilkoren voro: förträffliga ocH emot dem intet att att invända. Talaren medgaf, att interventioner i främmands3 staters angelägenieter icke utgjorde regeln, utan Hörde till undantagen, och borde äfven såsom sådana: anses i Storbritanniens politik; och i förevarande fall: hade ministären varit sen att ljssna till de framställningar om intervention, som blifvit gjorda af portugisiska och spanska kabinetten. Vi önskade dock, att det inbördes: kriget måtte blifva bragt till slut; genom anbud af billiga vilkor: å drottningens ä Pörtugal sida och dessa vilkors antas gande af juntan; men som imtetaera partiet var Benäget att lysssma till förlikningsförslag, och vi sågo den förfärliga Helägenhet, hvartill Portugal blifvit bragdt, och att om vi ej intervenerade, det skulle Blifva ännu värre och folkets slände förlängas — att om vi tilläte Spanien att intervenera, antingen ensamt ellar med biträde af Frankrike, vi skulle brina ett annat slags-elände öfver Portugal och kränka rt förbund med: denna stat — då, sade talaren, öiföllo vi slutligen att intervesera. (Hör, hör!) Man frågar hvad garanti: vi kunna gifva, så att de vilkor, vi: föreslagit, äfven blifva respekterade? Jag svarar atv vi gifvit juntam drottningess-i Portugal ära oci tro såsom borgem, (säh! åh!s) och portugisiska regeringen förbinder: sig emot Frankrike, England och Spanien, att hvad sorm öfverenskomnmes skall obrottsligen hållas och-efterlefvas. Det är min pligt aut säga, att portugisiska regeringen meg redlighet oct för: sitt eget bästa. skull skall låta bringa de före slagna vilkoren till verkställighet. Den har i sin: härder medel dertiR, och dess-sak vinner derigenon styrka, nationen, blir lugnad och de olycksaliga og nigheter biläggas; som varit så: förstörande för For tugal. Talaren:vore öfvertygad;j att de akter mini ståren undertecknat och de instruktioner den gifvit skulle leda till detta ändamål; och i alla fall skuil han känna en tillfredsställelseatt hafva tillhört er styrelse, som icke lemnat en aliars i sticket, mer 4vilken England: stått i förbund i århundraden och såsom han hoppades, ännu skulle stå i förbund kommande årlvendraden. (Billiga bifallsrop.) Såsom vi förut nämnt, återtog hr Hume sim mo tion, så att den icke ledde till pågot annat resultat än att genom diskussionen. öfver densamma mycke jus blifvit spridt öfver sakernas närvarande ställning i Portugal ost. det oförsvarliga sätt, hvarpå rege ringen der tillvägagått, äfvensom att man erHålli en fullständig framställming af de skäl, som förmåt engelska kabinettet att intervenera till lugastsåter ställande. SRHSETOLYE,