Aftonbladet – 29 juni 1847, sida 2

BERÄTTELSE ÖFVER FÖRHANDLINGARNA VID DET FÖRSTA ALLMANNA LANDTBRUKSMÖTET I STOCKHOLM 1846, AFGIFVEN AF J. ARRHENIUS, MÖTETS SEKRETERARE. (Slut fr. gårdagsbl.) Advokat-fiskal Rydqvist: Såsom jag uppfattat rågan, är den af en genomgripande vigt, vare sig att man betraktar förhållandena inom eller utom vårt eget land. — För min del skulle jag tro att styckning af jord till så litet omfång, att jordägaen icke kan derå med familj sig försörja, redan verkat menligt på den mindre jordbrukarens så väl sedliga som ekonomiska ställning. Då jag vid en sådan uppfattning af frågan icke anser mig skyldig att endast afse Sverige och flere talare redan i det afseendet föregått mig, så anhåller jag att få fästa uppmärksamheten på ett land utom oss, nemligen Irland. Det torde medgifvas af hvar och en, som om Irland äger någon kännadom, att detta land är högst fruktbart. Det kan icke heller bestridas att sältet att sköta jorden i Irland har på, sednare tider allt mer och mer fullkomnats. Denna jord tillhör dock till största delen ett mindre antal rika personer, hvilka till det öfvervägande antalet vistas utom Irland, dels i England, dels i det öfriga Europa samt utarrendera sin egendom i farms. Dessa farms utarrenderas på auktion till de fattige jordbrukarne, hvilka öfverbjuda hvarandra för att kunna få sig en jordlapp. Dessa farms blifva slutltgen så små att en betydlig del af dem icke kunna underhålla några dragare, utan deras innehafvare måste ydla jorden med spaden. Dessa jordbrukares hufvudsakliga föda är potates: Det är icke längre sedan än 4836 som en utmärkt man räknade icke mindre än 2 millionar menniskor, som uteslutande efde af potates. Sedermera efter sista missväxten säknade man att, af 8 miliioner menniskor, 4 milHTT 4 a a