Noner lifnärde sig af nämnde jordfrukt. När således potatesskörden slår felt, är halfva folkmängden. utan lifsuppehälle. Så vidt jag kunnat inhemta af engelska tidskrifter, så anser man orsaken till detta faktum bero på jordens öfverdrifna parcellering, och att årsräntan derå uttages på förhand. Och att detta är orsaken till det ekonomiska tillstånd hos Irlands jordbrukande befolkning, derom äro meningarne icke delade. Engelska parlamentet har flera gånger under de sista 20 åren tillsatt serskilda kommitteer att undersöka förhållandet och de hafva alla enhälligt förklarat, att i allmänhet och synnerligast de år, då potatesskörden slår felt, är den jordbrukande befolkningens i Irland belägenhet sämre än deras, som i England anses för utfattige. En värd talare har sagt, att det icke är värdt att sätta några bommar för den fattiges rätt aut köpa jord. I det fallet torde man få anse att såsom corollarium deraf borde följa, att 4827 års författning om jordafsöndring borde upphöra, och såledet intet minimum finnas i fråga om hemmansklyfning. Hvad åter den omtalda rätten keträffar, så är det sant att en sådan rätt finnes, nemligen såsom naturrätt. Men det är samhällets rätt också att tillse, huruvida icke något slags band må läggas på individens rätt i detta afseende. Dock äfven med antagande af den naturliga rätten, så måste man också säga att det finnes ingen rätt utan motsvarande pligt. Rätt utan pligt är ett nonsens. År det den fattiges rätt att i detta afseende få handla och vandla efter godtycke, så är det också hansj pligt och ingen annans, att försörja sig och sin familj. F. d. riksdagsfullmäktigen Anders Bengtsson från. Jönköpings län anförde erfarenheten om förhållandet inom sin ort. Talaren ansåg att hemmansklyfning der ingalunda verkat menligt hvarken i moraliskt eller ekonomiskt hänseende. Den har derstädes sällan missbrukats, och merendels visat sig; välgörande Talaren sade sig känna bönder, ja, till! och med possessionatar, som haft trakter af oländig; mark, den de icke sjelfva kunnat bruka, som de: då upplåtit åt fattigt folk. De hafva ansett den. till brukning upplåtna jorden som ett kapital, hvil-; ket de utlånat åt andra, som icke haft råd att sjelfva köpa sig jord. Dessa hafva småningom genom idoghet och flit odlat upp åt sig små vackra lägenheter, som ofta äro bättre bebyggda än de, som tillhöra mången bland allmogen, som har större jordbruk, men saknar förmåga att rätt sköta sin jord. Talaren var derföre af den åsigt att om 4827) års författning om hemmansklyfning fortfar att gälla, skall den verka ganska lyckliga resultater. För öfrigt förenade sig talaren i hvad så väl lagman Röök skriftligen som förste expeditionssekreteraren Richert muntligen anfört. Herr E. Nonnen: Denna fråga bar blifvit betraktad ur synpunkten af rätt och orätt samt i afseende på jordstyckningens moraliska verkan. Jag ber att få vidröra en annan sida af saken. Man anser vanligen svenska klimatet och jordens beskaffenhet lägga stora hinder i vägen för jordbrukets förbättrande. Under ett 20-årigt vistande i Sverige har jag lärt känna förhållandet så väl rörande klimatets som jordens beskaffenhet, och härutinnan icke funnit några oöfvervinneliga svårigheter för jordens kultur och bördighet. Jag vågar således påstå, att den tid snart skall inträffa, då Sverige föder till och med en tredubbelt större folkmängd än den närvarande, då nemligen åkerbruket nått den fullkomlighet, dit detsamma bör komma; att denna tid icke torde vara långt aflägsen, derföre är detta så talrikt besökta möte oss en borgen. Det system, som blifvit följdt i vårt landtbruk, är detsamma, som blifvit följdt i många andra länder i början af detta sekel, såsom Tyskland, England, Trland och flerestädes. I dessa länder hartill våra tider utsugningssystemet varit det rådande, och detta har gått mycket långt, isynnerhet i Tyskland. Orsaken dertill är klar och tydlig. Så länge man tvingar jorden att ständigt bära sädesskördar, så länge bryr man sig icke om att vinnlägga sig om boskapsskötselns uppdrifvande, hvadan jorden icke får något tillbaka af hvad den lemnat. I Sverige har man lyckligtvis varit i den ställning, att misstaget tidigare uppdagats än i andra länder, Vi hafva andra! länders erfarenhet att stödja oss vid och ha varit i tillfälle att iakttaga hvad verkan ett ordnadt jord-! bruk har på befolkningens tillstånd. Svenska folkets: omtalta fattigdom har icke afhållit en mängd personer att resa ut och i främmande länder inhemta för oss ganska gagneliga resultater och lärdomar. Dock kunna vi icke i vårt svenska jordbruk obetin-: gadt införa hvad man annorstädes brukar, utan vi måste modifiera allt efter våra lokala förhållanden. : Det enda möjliga sättet att kunna ställa svenska l landtbruket på en grundlig fot, är att befrämja en li allmän uppodling af jorden: således kommer jag url praktiska synpunkter till. alldeles samma resultater, som hr förste expeditionssekreteraren Richert, hvilken betraktat frågan ur en almännare moralisk syn-: punkt. Men hvilket arbete jag än må vilja företaga, så fordras dertill att jag har skickliga och tänkande : arbetare. I detta afseende ha vi såsom jordbrukare ; ett ganska svårt problem att lösa. Men må vi förena oss med hvarandra att söka bilda dugliga arbe-(: tare; må vi hafva aktning för arbetarens rätt. — Vi! ; 1 ( i l E måste söka bilda skickliga arbetsre och rättskaffne medborgare. Och hvad bidrager mera i detta afseende till menniskans förädling och bildning, än möjligheten att genom sin flit kunna förvärfva sig eganderätt till jord; och skulle vi väl vilja förneka arbetaren möjligheten att genom idoghet och flit kunna förvärfva sig ett eget hem, cen egen jordtorfva?! Försynen har gifvit jorden åt menniskorna för att odla den. Den har icke gifvit den rike större rätt c