Aftonbladet – 29 juni 1847, sida 2

LITTERATUR. Forn-nordiskt Bibliothek, utgifvet af J. Wahlström; I och HH hiftet; Upsala 4847. Förf. synes hafva åtlydt den vink, som från annat håll blifvit uttalad, att skandinaviska fornhäfden väntar en omskapning, eller med andra ord, att Nordens gamla bistoria skall skrifvas om. Hr W. har för sitt började bi bliothek utstakat den planen, att meddela utländningars skrifter (i utdrag och öfversättning) om vår nord. Här komma således, säger han, inga norska eller danska afhandlingar att inflyta, annat än undantagsvis, då de äro mindre tillgöngliga för en större allmänhet eller ör att upplysa ett förut i samlingen intaget arbete. lr W. lofvar, i enlighet härmed, att nästföljande häften skola ufptaga eller refer ra arbeten af Murray, Kopp, Bergmann, Hultman, Stuhr, Schlözer, Ruhs, Thunmann, Evers, Kembl, Dahlmann, Gatterer, Abel, Eichhorn, Mone, Meidinger, Mallet, Lappenberg, Uhland m. fl,, hvilket redan i 2:a häft. till en del gålt i fullbordan. Till en början meddelas en afhandling om Nordiska litteraturen, Historien och mythologien af Adelung. Detta stycke är väl temligen antiqveradt till sitt innehåll, men förtjenar dock läsas. Intressantare för vår tid ör Blick på Tysklands och Skandinaviens fornkunskap af Worsaae (ursprungligen utgifvet på tyska, hvarföre stycket, oaktadt af en dansk, kunnat få rum i bibliotheket). Hr Woisaae har genom forskningar i jordens innandömen funnit anledning till uppställande af ett i visst fall alldeles nytt system öfver Nordens antiqviteter, som kullkastar en mängd förut antagna traditionell dogmer rörande vår forntid. Han nalkas i åtskilliga punkter Nilsson, och vi skola, om rummet tillåter, med första gifva allmäsheten en närmare del af de utsigter öfver den gamla verlden i vår nord, hvartill de nyaste hypotheserna bland våra lärdas förslagsmeningar leda. Om Christendomens och Anglosachsarnes inverkan på den Nordiska mythologien af Steffens kan läsis med lätthet, men utan särdeles resultat. Mera innehåll träffas i afhandlingen om )De se. k. Obotritiska fornlemning:rne och runstenarne i Neu-Strelitzo, af Worsaae, hvilken förklarar en stor del af dessa antiqviteter för oäkta. Wilb. Mällers framställning om den fornnordiska historien och mytbologien, lider icke betydligt af den vanliga tyska ytlicheten, i dessa ämnen. Förf:s parallelism emellan guden Frey och Siegfried Schlangentödter (Nordens Fofaisbane), har sitt ursprung i tyskarnes pretention på hegemoni i den nordiska fornhäfden, och deras begär att af Niebelungenlied göra nära nog ett centrum för hela den Skandinaviska fornpoesien. Mera fö:tjent af uppmärksamhet är utdraget ur Aschbach om Herulernas historian, der man i och för den ryktbara Her ulerstammen täffar uppgifter om nästan allt hvad hos auktorerne derom finnes antecknadt och till oss kommet. — Andra häftet synes hufvudsakligen vara egnadt åt skrifter af negativ syftning, såsom borttagande eller förringande åtskilliga märkvärdiga fenomener inom vir fornhistor:a, t.ex. poetiska Eddan, hvilken ej skall förskrifva sig från Saxemund den Vise, Oden, som ej hitkommit förrän i 4:de seklet och måhända ej infört Asaläran, ulan fastmer något a! kristendomen m. m. Deförfattare, hvarur utdrag i detta häfte meddelas, äro: Hultmann (Kritisk inledning till den Skandinaviska Nordens historian), Bergmann (om den poetiska Eddans ålder, ur Poemes Islandais,), och Rähs (öfver Nordiska poesien och mythologien). Förf.