Aftonbladet – 28 juni 1847, sida 1

umnesti, uran undantag, Ior alla uc I uppl vev ningen invecklade personer, hvarigenom ett af de fyra hufvudvilkoren för engelska bemedlingen blifvit uppfyllda. Mean hoppas att sedan Juntan nu, å sin sida, antagit dem alla, Regeringen äfven skall ingå derpå, ehuru rykten öfver Madrid och Paris föranleda till den tro, att drottningens regering icke gerna vill eftergifva återkallandet af alla sina inkonstitutionella edikter. Den hade ock redan d. 6 dennes ytterligare på en månads tid suspenderat tryckfriheten och de öfriga statsborg-rliga garaäntierna, och frågan är således nu, om engelska ministern sir Seymour förmår att utverka ändring häri. I Oporto var man osäker på utgången. Saldanha vill rycka fram, understödd af spanska armeen. Engelsmännen söka sfböja det och fordra att spanska trupperna skola qvarblifva vid gränsen. Sa da Bandeira stod qvar i S:t Ybes. SPANIEN. Rykten hade spridt sig, att i baskiska proTvinserna Carlistiska rörelsen börjat, men myndigheterna voro på sin vakt. Gazeta innehåller e:t dekret angående försäljningen af de fyra militärordnarnes och riddarnes af den helige grafvens gods. Det utspriddes att finansministern hr Salamanca ämnade inropa dem, men denne har offentligen i tidningarne förnekat det. Påfliga legatens fullmakt bade nu blifvit erkänd och de officiella förhandlingarna hafva börjat. Gazeta meddelar en af justitieministern kontrasignerad befallning, att genast åtala alla sådana tryckta skrifier, som ifrågasätta infantinnan Luisa Fernandas, hertiginnan af Montpensiers, arfsrättigheter. FRANKRIKE. Oaktadt hr Dumons vidlyftiga föreställningar och hr Duchatels smickrande böner beslutade deputerade kammaren den 46 dennes, efter ett lifligt och kraftigt tal af hr Dupin, saltskattens nedsättning ifrån 50 till 40 centimer per kilogram. Man trodde dock att ministrarne skulle, liksom sistl. året, förmå pärskammaren alt förkasta beslutet. Deras enda argument är skattkammarens trängande behof. Hr de Lamartine erinrade om, att denna fråga icke var en vanlig finansfråga, utan en politisk social. Det var saltskatten, som före revolutionen utgjort folkets mest förhatliga pålaga. Under republikens tid och Napoleons första regeringsår hade den varit afskaffad. Han införde den väl åter 1806 och förhöjde den 4243; men vid 48350 års revolution hade man lofvat åter afskaffa den: detta löfte borde uppfyllas. I deputerade kammaren afgjordes den 47 des, frågan om hr de Girardins utlemnande på pärskaminarens requisition. Debatten blef ovanligt stormig och beslutet, sedan man lyckats på snart s2gdt alla håll kompromettera sig, att br Girardin skulle inställa sig för pärsdomstolen. Vi återkomma till denna debatt. Berättelsen om utgiftsbudgeten har blifvit kammoaren förelagd. Den ordinarie budgeten utgör 4,362,276,000 francs. På de extraordinarie anslagen hafva 93 millioner francs blifvit afkortade; men hela deficit vid 4848 års slut beräknas det oaktadt till 763 millioner. Den 48 beslutade deputerade kammaren, att fria införseln af spanmål skulle förlängas till den 34 Jan. 4848. Frågan att utsträcka den till den 34 Juli 4848 förföll, äfvensom den att nedsätta tullen på slagtboskap till 23 centimer per stycke. j BELGIEN. Bröddyrheten har vållat nya upplopp i Antwerpen, Östende och Tongres. På sistnämnde ställe hade striden mellan gensdarmer och folket varit blodig. Sedan det liberala partiet vid valen haft så mycken framgång, påstås det att konungen kallat till sig hr Rogier, för att förbereda en mix nistereförändring. STORBRITANNIEN. Hume hade d. 46 i underhuset ålertagit sin motion i afseende på de Portugisiska angelägenheterne, sedan tvenne dagar å rad buset varit så glest besatt, ett ingen diskussion kunnat om densamma företagas. Ehuru den ej edt tll något resultat, är debatten i denna såga dock af interesse, för den mängd facta örarde Donna Marias dspotiska och oförsvariga förfarande, som dervid kommit i dagen, ullkomligt konstaterade af officiella statshandingar. Vi skole någon af de följande dagarne, enligt löfte, återkomma till detta ämne. Ea afdelning frivillige af sappöroch minörcorpserne skulle med första afgå till Hudson 3ay och öfvervintra der, för att nästa vår, unler ledning af d:r Riehardson, begifva sig åt olartrakterne, för att uppsöka expeditionen nder sir J. Franklin, om hvilken man ej rå ing tid haft några underrättelser. TYSKLAND. Första kammaren i Berlin har nu förehaft ndra kammarens beslut rörande konstitutionsågorna,. och i det hufvudsakligaste instämt i vad andra kammaren beslutit. Det bar sålees bekräftat sig hvad man efter förra postens nderrättelser hade anledning förmoda skulle .e. Vi skole i korthet redogöra för de särilda besluten: . RR RA ee