48 beslutit för sin del hos Konungen anhålla, att landtdagen måtte på bestämda tider sammankallas; men deremot har den öfverlemnat åt Konungen att bestämma tidsafståndet emellan hvarje landtdag. (Andra kammaren hade beslutit begära att landtdagen måtte sammankallas hvartannat år.) I frågan om ständerutskotten har kammaren beslutit, att man ej skulle yrka deras afskaffande, men att de ej skulle kunna utöfva samma rättigheter, som landtdagen. Tredj2 punkten af andra karimarens beslut, som gick ut på att betaga provincialständerna rättigheten att höras öfver lagstiftningsfrågor och att förbehålla detta åt landtdagen ensam, afslogs af första kammar n. I fråga om garanti för statsskuld har första kammaren biträdt den andras beslut, endast med den modifikation, att vid ett krigs utbrott Konungen må kunna för statens räkning uppiaga lån, i fall omständigheterna ej göra landtdagens sammankallande möjligt. I afseende på skattebevillnngsrätten konformerade sig första kammaren helt och hållet med den andra. Likså i frågan om statsdomänerna. Deremot ville ej första kammaren gå in på den andras förslag, att ingenting skulle kunna ändras i patenterna om förenade landtdagens bildande, utan ständernas bifall. Det synes egentligen hafva varit thronföljaren, som genom ett yttrande, att ingen Konung i Preussen skulle godtyckligt ändra lagarne, bidrog till denna sakens utgång. : Första kammaren har äfven, liksom den andra, b.slutit att låta valen, till ständer-utskott och statsskulds-deputation förfalla. Första kammaren har genom dessa beslut visat, att den ej blindt gör sig till ett kronans verkiyg. En af dess ledamöter, furst Lichnowsky, (densamme som för flere år sedan tjente i Don Carlos armå,) yttrade också under debatten, att det ej anstod kammaren att, i likhet med fransyska pärskammaren, ställa sig som en skiljemur emellan regenten och folket, utan att han tvärtom borde. bilda en föreningslänk emellan båda. Man borde ej följa deras exempel, som ingenting lärt och ingenting glömt. Såsom motif för den landtdagen lemnade tilllåtelsen att tills vidare få vara samlad, anföres i det kungliga brefvet, att första kammaren ej skulle medhunnit att till den 49 fatta beslut i de frågor rörande grundlagarne, som andra kammaren till densamma remitterat. Ständerna i Nedra Österrike, om hvilkas petitisoner vi förut nämnt, blefvo helt hastigt upplösta, sedan de beviljat regeringens fordringar, utan alt de hunnit bringa till slut sina öfverläggningar i afseende på de ifrågavarande petitionernas uppställning eller expediera dem. Man känner igen Metternich! Ryske thronföljaren och hans gemål ankommo den 47 till Darmstadt. Storfursten skulle, ! efter44 dagars vistande hos sina svärföräldrar, återvända till S:t Petersburg, emedan kejsarens kelsotillstånd ej lärer varå sådant, alt thronföljaren kan för någon läugre tid aflägsna sig från hufvudstaden. Storfufstinnan begifver sig till badet i Kissingen. Under debatten i andra kammaren i Berlin, om lagförslaget rörande judarne, hade friherre von Vincke beskyllt denna folkstam för feghet. Fiere unga judar i Berlin ämna utmana honom på duel), för att sålunda praktiskt vederlägga beskyllningen. Prins Fredrik af Nederland, med gemål och barn, väntades till Berlin, stadd på resan till S:t Petersburg. Stor öfversvämntng af Odern. Tfrån Breslau af d. 148 Juni, skrifves att Odern öfversvämmat och stigit till en förut aldrig uppnådd höjd. Redan den 47 vid middagstiden var största delen af Marienauer-dammarne öfversvämmad och floden utbredde sin vattenyta ända till chausseen, som förer till Ohlau. Den fortfor likväl ännu att stiga och sönderbröt ändtligen, omkring kl. 9 på aftonen, dammarne vid den ungefir !, mil från Breslau uppåt Odern belägna byna Griönciche. Derifrån utgöt sig öfversvämningen äfven åt andra sidan, som dittilis blifvit skonad, och gjorde under natten betänkliga framsteg. Ang efter äng, åker efter åker öfversvämmades och utskuros af vågorna. Dessa trängde ända till staden, och det blef nödvändigt att föranstalta om starka förbyggnader till skydd för vägar och dammar. Byar i trakten stodo ända till taken under vatten. Man berättar att starka skyfall i Karpaterna äro orsaken till denna öfversvämning, som påkommit lika oförmodadt som hastigt, och derföre förorsakat så mycket större härjningar på foder, kreatur, åker och äng, hus och byggnader. Äfven menniskolif hafva olyckligtvis blifvit spillda. POLEN. Från Polska gränsen skrifves den 16, att 2 oo LI 9PFP ss oo mm