Aftonbladet – 22 juni 1847, sida 3

Ignel! uppställda grundsats för äganderätt, ! detta a:seende, åtminstone icke blifvit följd Gå kommunisterna således, å ena sidan, för långt, i det de coordinera t. ex. luften och jorden, såsom egendom, så får man medge; att de, å andra sidan, äro på det rena, då de opponera sig mot hvarje sådan egendomens form, som sätter den utan ett nödvändigt sammanhang med det menskliga arbetet, den menskliga verksamheten. En sådan opposition ligger, utan tvifvel, om ock implicite och oskiekligt uttryck! i den af Cabet cfvan citerade pearalellismen För öfrigt synes den oformlighet, hvilken nämnde institut för med sig, mindre bland oss svenskar än t. ex. i England, der, enligt uppgift af Loui: Blanc ?) de 500 pärerna i jordrönta uppbärs 433 millioner, cch 400,000 baronelter, chevalicrer och adelsmän en milliard 560 millicner Och hvad gagn göra dessa personer, sedan, dei engelska folket? Mean kan slå opp Leon Faucher 3), der det heter: den engel ka aristokratiens verksamhet yttrar sig deri, att förvandls England i parker och betesplatser, från hvilka hon bortärfifver ; menniskorna, för att betäcka dem med boskap: och. vildt.., Arrendatorn; och landtmannen: ger hon förrätten, all sälja sm spanmål en smula dyrare, för att trösta dem öfver proletariatets och fattigtaxans olägenheter, och städernas be? olkning och fabriksarbe tarne öfverlemnar hon helt och hållet åt sig sjelfva, såsom tillhörde de en annan tingens ordning och voro de produkten af en annan tid. Och kasta sedan en blick i dessa nödens boningar, der landtmannen eller fabriksarbetaren framsuckar sitt Lf, på en usel halmbädd, utan silt dagliga bröd! I sanning, man bör djupt eftertänka, innan man afgör sig för institutioner, som kunna bära.sådane motsägelser i sit sköte. Jay (Slutet jöljer ) ) Organisation du Travail. Quatrieme edition. Bruxelles 4845, sid. 409. 3) England in seinen socialen und cOmmercieller Institutionen. Leipzig 4846. Erster Band, sid 5ö8—5359.