BLANDADE ÄMNEN — TILLSTÅNDET 1 GALLICIEN. Följande händelse som nyligen inträffat och kan lemna ett begrepp om det olyckliga tillståndet i Gallicien, hvilket ännu fortfar, berättas uti. en fransk tidning, efter ett nyss ingånget bref från Posen. Grefvinnan Boguszewska, hvars man blifvit mördad under den sednaste massakern i Gallicien, beslöt att efter ett längre vistande i Krakau återvända till sina gods i Bochniakretsen. Hon sysselsatte sig här endast med att något reparera sitt sköflade slott och ställa sitt hus i ordning igen,semt offrade dagligen flere timmar för de sjukes hjelp och vård och för att bibringa böndernes barn, hvars uppfostran hon föresatte sig att förbättra, några religiösa begrepp. Sjelf så mycket möjligt ver glömmande sin makes död och Ge orsaker som föranledt acn, hade hon aldrig visat minsta hämndkänsla mot sina fordna förföljare. Hon koppades sålunda att återföra dessa mer vilseförda än brottsliga bönder till geda tänkesätt och en hederlig vandel, då hon en deg i slottssalen besöktes af en hop af dem, utstyrda i högtidskläder. Ben äldsta bland gubbarne trädde fram till grefvinnan och sade att de kommo uti friareärender. Grefvinnan Boguszewska svarade dem att hon var mycket tillfredsställd öfver, att se dem och bjöd dem såsom hon vid dylika tillfällen brukade, några floriner; men gubben svarade: Det är nu inte fråga derom, utan se der är min son, som kommer för att be om er dotter till hustru, och vi hafva följt med för att understödja hans begäran. Han beledsagade dessa ord med en mycket betydelsefull åtbörd. Man kan lätt föreställa sig grefvinnans förskräckelse; imedlertid fattade hon sig i det farliga ögonblicket och svarade: Jag har ingen ting att invända emot er begäran; men min dotter är ännu omyndig; och utan hennes förmyndares bifall kan hon icke ingå något äktenskap; vänd er derföre till hennes förmyndare. Man framförde nu till slottets förstuga en stor kärra, fylld med halm, och uti denna satte man grefvinnan Boguszewska, hennes dotter och den unge bonden, som begärde dennas hand. Vägen mellan slottet och förmyndarens egendom, som var ungefär två mil, tillryggalades under det de begge olyckliga qvinrorna sväfvade i en verklig dödsångest, emedan de ständigt befarade något groft och våldsamt tilltag från böndernas sida. Imedlertid gick allt stilla för sig, med undantag af ett och annat litet skämt och en kyss, som friaren applicerade på sin förmenta fästmös hand. Förmyndaren -blef högst förvånad öfver tilltaget, men förlorade dock icke fattningen; han öfvertygade bönderna att, i följd af en förordning, som kommit rån Wien, kunde icke de massakrerades barn ingå något äktenskap utan styrelsens medgifvande. Gå ill Bochnia, sade ban, och allt skall gå bran. Alla begåfvo sig nu på väg till denna stad, dit de anände om aftonen. De vände sig genast till Staosten i kretsen, hvilken, då han fick höra hvad om vederfarits grefvinnan, genast lät kalla sina jäsare och tilldela bönderna 25 prygel, men fästmanren och dennes fader 50. Derefter rådde han damerna att utan fruktan återvända till sitt gods, en uppmaning, den de likväl till all lycka icke lydde, vy ännu samma natt stod så väl hennes som förmyndarens egendom i full brand. — ANTALET AF STUDENTER I BERLIN. Enligt katalogen uppgick de studerandes antal vid akademnien i Berlin vårterminen detta år till 4378, hvaraf len teologiska fakulteten räknade 213; den juridika 3513; den medicinska 240; den filosofiska 442; ivarförutan icke immatrikulerade medicinska, chiurgiska och farmaceutiska studerande jemte bergskolans, konstakademiens och botaniska trädgårdens lever uppgingo till 490.