thaler, amnadt för anlaggn:ng al ett Jernvassnät i Ost-Preussen. Denna proposition var den 7 och 8 dennes föremål för den förenade landtdagens öfverliggningar, hvilka slutades med det resulat, att den begäir:a garantien för lånet afslogs med 5360 röster emot 179. Nästan alla talare, som yttrade sig i ämnet, erkände nyttan af den tillämmade ;ernvägs-anläggningen; men den tanka, som friherre von Vincke öppet uttalade, nemligen att landtd.gen icke kunde öfVvertaga en så stor ansvarighet, så länge man ännu befann sig på en så vacklande rättsgrund och innan kronan erkänt de af ständerna fordrade rättigheter — denna tanka, söga vi, har uppenbarligen legat till grund för lindtdagens handlngssätt. Och häri synes den fö:fara både rätt och klokt. Släpper landtdagen penningpungen från sig, så torde koncess onerna från kronans sida blifva få eller inga. Något för något, säger -ctt gammalt ordsprak. Vill Konungen i Preussen ha pengar, så far han ställa sig så med ständerna, at dessa bliva villiga. Med högtrafvande och abso!utistiska fraser, sådana som de i thbrontalet v.d landtdagens öppnande, vinner man i våra dagar hvarken sympathier eiler penningar. Insan den ofvan omörmälta omröstningen skedde, hade flere ledamöter af den s. k. Herrekurian (första kammaren) uppmanat opposit:onen, a!t vid detta tillfälle visa kronan förtroende, såsom bista medlet att stämma henne gynnsamt för de koncessicner landtdagen önskate; och den kunglige kommissarien hr von Bodelschwingh gjorde äfven sitt bästa, för att lägea de motsträfvig: på hjertat, att här icke var fråga em någon partisak, utan om ett företag, hvars nytta alla erkände. Intet af allt deita balp; resulia!et blef det vi ofvanföre nämnt. En reform omtalas såsom tillämnad i Preussen, hvilken, i fall den verkligen blir af, skulle bevisa, att Konungen hölle på att åtminstone i något modifiera sina medeltidsideer, till förmån för nyare tiders inrättningar. Det är nemligen fråga om ingenting mindre, in att guillotinen sku!le uttränga bilan ur hennes funktioner — denna bila, som har så många sekler, så :tark historisk kontinuitet för sis. Och guiltotinen, ett foster af fransyska revulutionen, upptagen i det par excellence gudfruktigt styrda Preussen !! Det låter nästan otroligt. tänderna i Böhmen hafva d. 2 dennes biifvit hemförlofvade. Ett af deras sista beslut var en petition om upphäfvande af statslotteriet der i lande. Landtdagen i Kassel öppnades den 7 dennes å Kurprinsens vägnar af :nrikesministern. DANMARE. Mana väntade med första till Köpenhamrs redd en rysk flotta af 9 lnieskepp, 3 fregatter och flere briggar. Det är förmodligen den afdelnir g af Östersjöflottan, som alla somrar gör öfaingståg i detta haf. SCHW EITZ. Den 2 Juni gjorde franska sindebudet i Schweiz sin officiella uppvaktning hos den nuvarande edsförbundspresidenten h. ex. hr von Ocbsenbein i Bern; audi.nsen räckte en hel t.mma. Ingemn, — yttrade Lärvid, nästan kalfofficiellt, bernska tidningen der Verfassungsfreund, dagen derpå — lärer fästa någon uppmärksamhet vid en sådan etiketts.k; men utan interesse är det icke att hr Bois-leComte har vid alla sina besök hos frisinnade embetsmän i Schweiz låtit yrkanden undfalla sig, som svårligen ägt sin grund i instruktionerna från hans hof, och att de bifvit på så allvarsamt och afgörande sätt afvisade, att han lätt bör inse omöjligheten för deras framgång i B rn. I morgon anträder Lan en resa till Graubändten och Tessin, hvars ändamål lirer uppenbart vara poLitiskt. Hr Bois-!e Comte tycks hafva föresatt sig att i Sciweiz spela en roll, men icke isin för Schweiz vänskapligt sinnade nations interesse, utan i sina vänners, jesuiternas. Den 29 Maj bölis i Bern ett sammanträde af den så kallade Volksvereinssection som enhHälligt beslu:ade utfirda en redan förut b:slutad uppmaning till samtliga kantonernas frisinnade medborgare, a.t bilda en Alimän Schweizisk Fo kforening,, cch att då jesuiterna cch deras tillstöllningsr äro den förnämsta orsaken tll den söndring, som nu råder i det echweziska fädernes.landet, föreningen bör arbeta de frisinnade kantonstyrelserna hand i hand, för alt zflägsna denna frihetsmördande ordenx. Luzerns Katolische Zeitung bekräftar den af ;Simplonzeitung, förut meddelade nyheten, alt franska sändebudet i Rom, grefve Rossi, fåfängt bemödat sig att hos den Heliga Stolen utverka jesuiternas återkallande från Schweiz. j ITALIEN. Från Rom berättas d. 30 Maj, att den bekanta spänningen emel!an romerska och neapotitanska hofven nyligen blifvit allminnare känd genom den tilldragelsen, att grefve Ludolfi, Neapels sändebud i Rom, blifvit, enligt påfvens uttryckliga begäran, återkallad. Sändebude!s täta besök hos kardinal Lambruschini, hvarest motståndare till påfvens reformplaner vanligen sammanträda, hade gifvit så stora anledningar till misstankar om sändebudets bistånd vid reaktionsplanerna, att påfven anhöll om konunens yttrande häröfver. Då konungen frånsade co all andel i siit sändebuds enskilda företas