och sålunda likna den andre kammarens sträfvanden nära nog ett Ssyfos-arbete, hvars resultaters framkomst till thronen endast den djerfvaste inbillning kan piräkna. Med kännedom om denna sakernas ställning, måste hvem som helst blifva öfvertygad om hvad jag nyss ofvanföre erinrat, angående resultatet af närvarande förenade landtdag, eller alt det bästa består i den moraliska verkan af dess förhandlingars offentliggörande. Folket får derigenom -en högre impuls till deltagande i statslifvet, än det hittills haft, och skall, till följd häraf, så väl vid framtida val, som genom allmänna tänkesättets makt, härflytande frin en bättre insigt om samhällsförhållandena, förläna kommande landtdagar mera kraft. Kommer härtill, hvad man allmänt förväntar, en tryckfrihetslag, som faktiskt afskaffar censuren och andra i förväg lagda hinder mot yttranderätten, så skall detta befrämja upplysningen ansenligt, både uppåt och nedåt. Det skall öfverväldiga fördomarne och bereda iaging åt tycket för offentlighet så väl som förtroende, i alla riktningar. Och Konungens makt och anseende — sade i går en deputerad från Rhenprovinsen i andra kammaren — skola icke försvagas derigenom att han herrskar öfver 147 millioner fria menniskor, hvilka afveta sin frihet och glä-! dja sig öfver densammas erkönnande genom en betryggad grundlag; ej heller derigenom, att man äfven i det mest afligsna fjerran vet, att konungen finner sin stolthet, sia makt och sin ära i det ömsesidiga erkännandet af hans rätt jemte de 47 millionernas. Detta ytirande tyckes i allmänhet antyda det mål, dit ständerna i Preussen, så väl som folket och pressen, böra syfta; och huru långt man än för närvarande har dit, så är det dock redan ett stort steg ditåt, att cn talare utpekat det från tribunen, och att hans hänvisning kunnat spridas i tryck öfverallt, med uppgift på talarens namn; — en händelse, som hvar och en stulle ensctt otrolig för ett år sedan. Ar pressen en gång fri, så skall man vänja sig vid att fördraga icke blott sanna omdömen, utan äfven hårda; och om än trycsfrihetslagen skulle till en början bli drakonisk, så är detta så sjelfmotsägande och så fiendtligt tll idcen om tryckfrihet, att en dylik lag icke länge kan bibehålla sig, utan snart måste vika för allmänna tänkesättets vexinde kraft. Preussen har hos Tyska Förbindsdagen framlagt ett förslag till en allmön Tysk Tryckfrihetslag, hvilket snirt lärer komma under diskussion. Hvad man känner derom, låter änta ytterst stränga stadganden; ty högar böter, hårda fängelsestraff, indragningar och beslag beledsaga de talrika för tryckfrihetsbrot förklarade fall, vid hvilka statsmakten har att uppträda mot pressen. Från många håll betraktas en tryckfrihet på dylika vilkor såsom vida värre än censur; i synnerhet då dessutom ingen jury, utan af s!yrelsen tillsatt domstol skall bestämma öfver straffbarheten. Efter min tanke måste dock öfvergifvandet af den hittills gällande censurgrundsatsen anses som ett gifvet framsleg, på hvilket andra kunna följa. Bland de många petitioner, som andra kammaren fått att behandla, förekommer ett ej obetydligt antal, som yrka tryckfrihet. Dorföre kon detta ämne tilläfventyrs blifva föremål för en grundlig undersökning, som skulle kunna vinna inflytande på styrelsens beslut. Man måste göra denna andra kammare den rättvisan, ait den, om än i början vacklande till följd af omst vdigheternas nyhet och obestämdhet, har småningom förvärfvat mer och mer karaktersstyrka samt parlamentarisk takt; och om ni genomisnar dess debatter, skull ni träffa fiera föredrag, hvilka skulle hedra sådana parlamenter, som redan öfverlefvat många mansildrar. Bildandet af några egentliga partier har icke kunnat uppkomma i denna församling ; det ör tvärtom någonting eget att hvar och en ledamot för det mesta träder upp med sin enskilda åsigt. Till någon organiserad opposition, till nåson disciplin, något aftal om anfall och anspråk, : märkes knappast ett spår Blott inom Rhen-; provinsen och provinserna Preussen och Posen, hvarifrån de flesta deputerade anländt med oppositionstankar, råder en viss öfverensstämmelse, som visar sig vid omröstningarne. Pluraiteten af dessa provinsers deputeiaae, förenad med en del af dem från Schlesien och Westfalen samt enstaka ledamöter frin Pommern,! Sachsen och Brandenburg, bilda oppositionen. Mängden af ledamöterna från de sistnämnda RR RR EA Ar rr rr nee I