Aftonbladet – 11 juni 1847, sida 3

Mot sin vilja måste Charlotte småle. Hon hade redan kommit under fund med, att de flesta af dem, som figurerade vid hofvet, voro högeligen okunniga, ehuru på det charmantaste och egenkäraste sätt i verlden. Adelheim märkte det något spefulla småleendet, men låtsade ej se det. När nu kungen, fortfor han i samma ton som förut, grefve Oxenstjerna... Gyllenborg... enfin: tous les gånies, qui entourent le roi, tala med dig, så måste du nödvändigt kunna svara och svara väl... de måste, då du ej har hög börd att uppvisa, finna dig interessan!e. Men för all del låt ej påskina, att du vill spela femme savante... förstå mig rätt... une femme du grande monde är skapad att behaga, roa, intressera. Ma tres chere Charlotte! förnöt således icke din tid med dessa tråkiga hushållsbestyr! I detsamma grefven uttalade de sista orden, kom madam Granbom in. Jag har lagt sallaten i ordning, som grefvinnan befallt ... vill grefvinnan vara så nådig och komma och se efter, om certmen räcker till! Grefven vidrörde sakta sin frus arm. Arrangera det der hur ni vill, svarade hon småleende. Er skicklighet gör mig så säker på att allt går bra. Jag måste göra min toilett, det är långt lidet. Domestiker äro skarpsynta, och sällan ihågkomma ändock de förnäma att dölja sig för dem. Elsa gick, men brummade och mumlade för sig sjelf: Fy åt honom, som nu vill skämma bort och göra na fjollig ... hon hade kunnat bli en riktigt galant hustru ..Jag undrar just hvad salig grefvinnan skulle säga om det här .. . hon, som var så snälll, TREDJE KAPITLET. Sedan den maskerad upphört, som man spelat med Jean, men på hvars sanning han intet ögonblick tviflade, och hvaråt han, med en tjuguårig ynglings hela värma öfverlemnat sig, kände han ett nattligt mörker, en nästan kaotisk tomhet intaga sitt inre. Sammankomsterna hade icke varit många, men den hemlighetsfullhet; hvaraf de beledsagades, den teatraliska effekten i utförandet, det ordensvurmeri, som just då gjorde sin stora tur kring Europa... allt bidrog att förvirra hans hufvud. Grefvens plan var att inleda honom i spel .:. men spel kunde han ej med... och till umgänge med lältfärdiga qvinnor... men sådana ville han icke ens höra talas om. Och om ändamålet således på visst sätt icke vanns, dels för det att den vaksamma polisen kom emellan, dels