Aftonbladet – 10 juni 1847, sida 2

Ira anläggningar af en dylik fabrikation. Men hade detta icke blifvit beviljadt, så hade icke heller någon sådan fabrik kunnat anläggas, emedan det ej varit möjligt att konkurrera med utländska fabriker, somr alla hafva denna förmån af tullfrihet för rudimaterien. Vidare förekommer, att nästan samma förmån flera år förut hade blifvit beviljad åt en Dansk, som sökt den för svafvelsyre-fabriks anläggande, fastän detta ej blifvit af. Det var således egentligen ej någon ny förmån, som beviljadas den nu anlagda fabriken, och denna förmån kan på intet vis betraktas såsom någon present eller uppoffring från statens sida, för hvilken egarne äro bundae till någon serskild erkänsla, ej heller är den något monopol, då hvem som helst kan begagna en dylik. Att tullen på utländsk svafvelsyra blifvit uppsatt är en fullkomlig osanning. En sidan uppsättning har icke ens blifvit begärd. Emedlertid har verkan af den ifrågavarande svafvel syrefabrikens anläggande blifvit, att då utländsk svafvelsyra för 3 år sedan kostade 6 skillingar riksgälds och deröfver per i partihandeln härstädes, så siljes samma slags vara nu ifrån den inhemska fabriken för 4 skillingar, och om fråga blir om stora partier, äfven nåsot billigare. Månn2 icke deana tillgång hemma i landet till så mycket billigare pris på en nödvändighetsvara för den inhemska industrier år en vinst för det allmänna, för hvilken dv som företagit en med så mycken risk och ko-tnad anlagd fabr k, förtjenade bemötas med annat än gemena insinuatoner?.. isynnerhet som den beviljade tullfihten å svafvel i och för denna tillverkning icke har minsta inverkan på den inhemska svafvelhandeln i öfrigt, emedan det svenska svaflet, som tillika innehåller arsenik, ej kau begagnas för svafveisyrefsbrikationen, och dessutom blir alldeles för dyrt. Den andr uppgif en, att tullen på stearinljus skulle blifvit uppsatt till Aftonbladsutgifvarens förmån, är likaledes från början till slut diktad. Tullen på stearinljus var densanuna som nu, innan någon stearinfabrik här fanns; och långt ifrån att Aftonbledsutgifvaren begärt någon uppsättning deraf, har han tvärtom ilera gånger, och äfven till ledamöter af bevillningsutskoltet vid riksdagen, förklarat, att två tredjedelar af den nuvarande tullen vore ganska tillräckligt, och att, om råämnet talg kunde få införskrifvas tullfritt, så skulle deinhemska stearinfabrikerna genska väl kunna nöja sig med en tull af 4 skillingar bankop, d. v.s. högst 45 procent af varan, hvillet är lägre än någon annan tull:å färdiga konsumtionsartiklar. Den tredje insinuationen, att Aftonbladsutgifvaren af jerukontoret erhållit för den Ostindiska expeditionen 28,000 Rdr Bko o. s. V.. är så uppåt väggarna, att den ensam kunde utgöra ett tillräckligt bevis om den gröfsta förening af gemenhet och okunnighet hos belackarne. När jernkontoret och handelsoch sjöfartsfonden beviljade ett bidrag till den s. k. Ost-Indiska expeditionen härstädes, skedde detta åt fem delegare, hvaribland fyra härvarande handelshus, som bade åtagit sig utrustandet cf denna expedition. Aftonbladeis utgifvare hade icke någon dl deri. Sedermera blef ett af dessa handelshus urståndsatt att fortsätta dermed, och då öfvertogs dess part af L. J. Hjerta, ofter anbud genom en stadsmäklare. Den -ffår L. J. Bj rta gjorde från China sistl. år, var åter. en spekulation, alideles oberoende af rederiet för nyssnämnda expedition, och har icke haft. det ringaste att göra med allmänna medel vidare, än a!t staten derför uppburit i tu!lafgifter en af de betydligaste summor, som för någon i storlek motsvarande skeppsladdNing böfvit erlagda. Så förhåller det sig med dessa punkter. Vi skole i fortsättning häraf undersöka huruvida de värda konsorlerna klinerva Söndagsbladet varit mindre lögnaktiga i några andra punkter.