deras sgärda VD RDAR grundsatser, som leda dem, kunde samtycke till det af Portugals drottni: biståndp. Portugisiske fullmäktigen framstäl!de den trängande nödvändigheten, att derpå Ta anstalter i-öfverensstämmelse med dessa förklaringar, och påstod, att hvarje dröjsmål endast skulle medföra större blodsutgjutelse i Portugal och föröka det trångmål, hvari det landet sig nu b fann. I betraktande af dessa förbållanden vertygade om det trängande i saker beslutade de tre makternas fulimäkt ligt, att biträda portugisiske fullmä gäran, och blef det alltså af alla fyra nas fullmäktige beslutadt, att det d lofvade bistånd genast skulle lemnas. het med detta beslut, förpligtade sig S Frankrikes och Storbritanniens fullm: den nu vid portugisiska kusten st sjömakt, tillhörande dessa makter, skulle deltaga gemensamt med Hennes aldra n Majestäts, i alla operationer som af b varen för dessa förenade eskadrar nödvändiga eller egnade att befordra a fade gemensamma ändamålet. Spa mäktige förpligtade sig, att en arm styrka, hvarom begge regeringarne bk: verenskomma, skulle inrycka i Por att operera tillsamman med Hennes a naste Majestäts trupper, samt att de skulle återtåga inom två månader efi ningen eller förr, då ändamålet med nen vore vunnet. I enlighet med denna öfverenskommelse, skulle befallningar till vederbörande flottans och armåens befälhafvare afgå. Så lyder denna diplomatiska akt, som kallar en väpnad meilankomst i ett curor lands inre angelägenheter. Man får nu se, om den är egnad att minska eller förök2 blodsutgjutelsen, och huru den portugisiska folkets . frihet, enligt löfte, skyddas. I Englands parlament har den redan framkallat up; i ull ministeren, att förklara sig öfver den betydelse; och i olikhet med de här före mande -ordalagen har Lord Palmerston förklarat, att den icke var en följd af den förra quadrupel-alliansen, utan en ny öfverenskommelse. Den franska liberala pressen yitrar sig högt ogillande om en sådan kränkning af nationernas rätt till att inom sig ordna sina inre angelägenheter. SPANIEN. Den 24 Maj återförväntades drottningen och hofvet från Aranjuez till Madrid. Palatsfrågan utgör nu dagens ämne. Den blifver allimer invecklad. De högre militärerne och Christinas parti frukta en progressistisk ministeres uppträdande. Franska partiet söker förhindra den engelska inflytelsen, hvilken nu synes vara större. Man begagnar konungen såsom medel; men det kan ej öfverensstämma med konstitutionen och giftermålskontraktet, att han blandar sig i styrelsen. Uader detta brydsamma sakernas skick vågar pressen öppet behandla äktenskapsskillnads frågan, och uppgifva att drottningen är i andra månaden af sin grossess. Ministrarne vilja uppdraga general Serrano öfverbefälet på Cuba, men han vill ej göra den långa resan. : Det troddes att dekretet om Esparteros återkallande nu var undertecknadt. Franska tidningarnes uppgifter om drottning Maria Christinas tillämnade resa till Madrid, Narvaez återvändande och planen att få don Fransesco (konungen) till Paris, för att bereda montpensierska linien thronen, låta så vidunderliga, alt vi dröja med deras meddelande. FRANERIKE. Deputeradekammaren har med 4129 röster emot 129 afgjort förslaget om beskattning på hundar. I fall af lika röstantal anses, enligt kammarens reglemente, förslag förkastade, så att sålunda hundarne segrat. Frågans vigt kan inses deraf, att i Frankrike finnas 3 millioner hundar, som äta upp 60 mllioner francs värde om året, samt för hvilka efter det nu förkastade förslaget 47 millioner afgift borde betalas. . Budgets-kommissionen har tillstyrkt kammaren att minska anslagen till allmänna arbetena med icke mindre än 86 millioner francz för år 1848. Blott 43 millioner skulle anslås. Postreformen hade, oaktadt ministerens motstånd, fatt större framgång inom kammaren än man förmodat. Beslutet hade likväl biifvit uppskjutet, troligen för alt söka förändra opinionen härom. Eskadern från Toulon har åter afseglat till Hyeriska öarne. Prnsen af Joinville skall vara missbelåten med dessa afoch an färder och begärt alt få lemna befälet. . Den nye marinministern, hert:gen af Montebello, hade kommit till Par:s. Hertigen af Broglie har, i anledning af sin sjuklighet, undanbedt sig uppdraget att blifva ambassadör i London. Som Pärskammeren nu äfven bifallit förslaget att låta franska b.nken utfärda sedlar å 200 rancs, så blir detta lag. Bugcauds expedition i Kabylien har redan ledt til blodsutgjutelser. Flera stammar, som icke ville underkasta sig de af marskalken uppgjorda vilkor, hafva anfailit fransmännen, och ehuru le blifvit slagne, har armåen lidit förluster och hela Kabyl-landet är i resning. Ifrån Haiti inberättas, att afbetalningarne å skulden till Frankrike icke kunna utgöras, i öljd af den svårå ställningen på ön; franska mbudet ämnade afresa. . TYSKLANDI Landtdagen i Berlin hade nu börjat diskuera de petitioner, som inkommit om ändring förordningarne af d. 3 Febr. ang. bildandet af len förenade landtdagen. De i tidningarne föekommande talen i denna fråga äro både mån;a och långa, så att vi ännu ej kunne närmare edogöra för diskus .ionen, hvilken dessutom ej innu är afslutad. :