och mindre del af denna summa skulle kunna konfiskeras för tryckfrihetsförbrytelse, och då måste inom 414 dagar ny borgen för det belopp, som blifvit konfiskeradt, anskaffas, annars får tidningen ej vidare utgifvas. Hvar och en särskild stat skulle kunna, inom sitt gebit, förbjuda hvilken inom en annan förbundsstat utkommen bok, den behagade, och dessutom finge ej någon i främmande Tländer tryckt bok införas utan föregående tillåtelse afregeringen. Det var att förmoda, att då Preussen företog sig att lagstifta i detta ämne, skulle det blifva i drakonisk anda, och att man ej släppte censuren, utan att i rikt mått hafva tagit sin ersättning. Konnngen i Bäjern skall nu, i aseende på det nya lagverk, som är under arbete i Bäjern, hafva antagit grundsatsen af lag-kipningens skiljande från administrationen. SCHWEIZ. I Förorten (Bern) höllos-d. 28 Möj de för hela Eisförbundet så vigtiga valen till Ordförande för Regeringsrådet och såluada äfven för Landtdagen i år; dertull ut-ågs von Ochsenbein, den bekante chefen för friskarorna, med 99 röster; jemte honom erhöll chefen för katolska partiet i Jura, hr von Stockmar, 4 röster. I samma anda utföllo valen till sändebud vid landtdagen, till ordförande och vice ordförande i Stora Rådet, o. s. v. Den 24 Maj antogs den nya grundlagen i Geneve, med 5541 röster emot 3486. Händelsen firades: med kanonsalvor, jubelrop och festmåltider först i Geneve och snart derefter i Waadt. ITALIEN. Den 49 Maj hölls den högdtidliga själamessan öfver OConnel i kyrkan della Vigne i Genua. Alla utländska konsuler, med undantag af Englands, bevistade den; nordamerikanske konsuln var till och med i embetsdrägt. OConnels balsamerade lik skulle stå qvar några dagar i kyrkan på sin med vaxljus eklärerade estrad, innen det inskeppades till Irland. Kronprinsen af Bäjern had2 anländt till Neapel från Athen och enkedrottningen Christina af Spanien från Marseille. RYSSY AND. Från Wien upprepas med denna posten ett rykte, som vi i förra postens tidningar sågo nämndt från ett annat håll, nemligen att kejsar Nicolaus skulle ämna att låta alla till Siberien förvista polackar få komma hem och återfå sina konfiskerade egendomar. Skulle detta rykte vara sannt, så miste en stor förändring höfva föregått i sinnelaget emot polackarne, måhända verkad af kejsarens sjukdom, som kan hafva mildrat hans vrede emot dessa olycklige. Vi minnas att här i Sverg2 Johan HI lät frigifva en hop fängslade personer under sin sista sjukdom. En rysk armecorps har fått befallning att sätta sig i marsch till Pruth. TURKIET. Den skarpa not, hvarigenom Ryssland understödjer England i Turkiets -anspråk på upprättelse af Grekland, har nu blifvit känd, ehuru vissa tyska blad vilja framkasta tvifvel emot dess ägthet. Den har följande lydelse: H. M. Kejsaren af Ryssland har med ledsnad erfarit den förolämpning, som vederfors Portens representant på hofbalen i Athen d. 235 Januari Han gillar br Mussurus uppförande och finner hr Kolettis förhållande klandervärdt. Kejsaren anser grekiska kabinettet hafva bordt skynda att genom en uppriktig förklaring gifva Porten den åstundade upprättelsen, och det hade icke boerdt förvirra saken på ett för Konung Ottos värdighet beklagansvärdt sätt, hvarigenom Konungen uppträdt som anklagare hos Hans Maj:t Sultanen mot dennes representant, hvilken dock endast hade efterkommit Portens befallningar: Kejsaren finner, att grekiska kabinettet icke handlat klokt, då det sökt rättfärdiga förolämpningen genom hänvisning på hr Mussurus förutgående uppförande; emedan detta förutgående, långt ifrån att kunna tjena till ursägt för händelsen d. 23 Januari, snarare gör den ännu mera klandervärd; helst det är Grekland, som ålltid gifvit Turkiet orsak till klagan. Hans Maj:t finner likaledes att hr Kolettis skulle gjort bättre, om han i stället för att försvåra Greklands förhållande till utrikes makter, hade bemödat sig att genom en bättre förvaltning bota sitt fäåderneslands onda. Kejsaren gillar fullkomligt de steg, som hans representanter i Turkiet och i Grekland vidtagit i detta hänseende, och antyder hr von Ustinoff att förmå (presser,) grekiska kabinettet utan dröjsmål lemna Porten den upprättelse den fordrar, såsom enda medlet att förekomma att icke söndringen måtte genom grekiska kabinettets förhållande blifva ohjelplig. Kolettis säges hafva lemnat samma svar på den ryska noten, som på den engelska, och i hvilket, bland annat, förklaras att Grekland är ett sjelfständigt rike, och i följd deraf berättigadt att ensamt befatta sig med sina inre angelägenheter, i hvilka utländska makter ej ega någon rätt att inblanda sigp. — Till Kongl. Maj:ts samtlige befallningshafvande har, enligt hvad D. A. i dag berättar, chefen för civil-deaartementet aflåtit följande