Aftonbladet – 5 juni 1847, sida 2

tycka om några reformer i demokratisk anda inom militärorganisationen; och hr öfverstelöjtnanten Hazelius, som är sekreterare i krigsvetenskapsakademien, samt en kunnig och bibelsprängd man i sitt fack, men icke älskar Förenta Staternas institutioner, bar genast skyndat att i en replik, som funnit plats i Dagligt At lehanda, förklara, att den öfversatta artikeln serdeles utmärker sig för skefva åsigter i det ämne den behandlar,. Hr öfverstelöjtnanten uppdrager derefter en historik af det pågående kriget mot Mexiko, och öfvergår slutligen till en utredning af kostnaden för en amerikansk soldat, i jemförelse med den för en preussisk eller fransysk, hvilken utredning utfaller så, att då en preussisk skulle kosta årligen 566 och en fransysk 430 rdr banko, skulle kostnaden för en amerikansk uppgå till ej mindre än 2540 rdr banko årligen. Detta försäkrar oss nu sekreteraren i krigsvetenskapsakademien på fullt allvar, och det skall naturligtvis bevisa, att de stående armåeerna äro både bättre och mindre kos samma än något annat militärsystem. Med all aktning för hr Hoazelii militärstatistiska ku: skaper, nödgas vi dock säga, att han i den nyssnämnda uppgiften illa förräknat sig, och äre äfven i tillfälle att kunna bevisa det med handlingar, om så skulle behöfvas. Vi vije likväl till en början lemna Dagligt Allehanna förbanden i denna intressanta stridsfråga, då man för korthetens skull kan föreställa sig de båda stridande såsom representanter af hvar silt system: br Ffazelius såsom den stående armeen och Dagligt Allehandas utgifvare såsom nationalbeväringen. Få se, om icke den sednare då, äfven för denna gången, kommer att behålla segern. 24 — Den redlige hvalfisken har i deg uti Svenska Minersa bet gts af en ädel harm öfver en tillrättavi:ning i Dagl. Allehanda. Sistnämnda tidnrg hade i anleching af en insivuation i Minerva, att Allehanda blifvit framskickadt, anmärkt oförsyntheten af en sådan beskyllning, helst när den kommer från en person, om hvilken hela Sverge vet, att hän sjelf för kontant betalning skrifver i hvilken riktning man behagar, försvarar och lastar om hvartannat, med ett ord att han, just för opinionen om denna sin falhet såsom skriftställare och den deraf följande kameleontnaturer, mer än för allt annat förlorat förtroende i det allcänna. Minerva tackar nu Allehanda pserskildt för dessa artigheter,, och misströstar alldeles icke, att det slutligen skall blifva för svenska allmänheten upplyst, hvilkens penna ,verkligen varit och är fal, och hvilkens, som nicke varit det, och icke heller är det. — En sådan misströstan är ock så mycket mindre b.höflig, som saken redan torde vara t mligen afsj rd. Ledamöterne af fabrikssocieteterne i Stockholm cch Norrköping, äfvensom herrar sockerfabrikanter kunna kanske iörtälja hvar sitt illa kapitel om det ämnet, sedan den tiden, då hbvalfisken slog sina bugter i de numera afomnade tidningarna Freja och D.n Constitutu neile. Imedlertid har ej heller detta tillfälle lemnais ob-gagnadt af Minerva att äfven söka gifva Aftonbladet sin beskärda del. Sammanföras iaktlagelserna öiver Aftonbladets ständiga och uppeubaa partiskhet lör Englands intressen, vare sg aut det gällt Grekland, Frankrike, Spanien, Portugal, Tyska Tullföreningen eller vårt get :osterland, så lärer väl ingen kunna undgå att fi.na, det denna partiskhet har sin pbeiyde! se, likasom den äfven miste hafva någon verkande orsak. Jag vill våga hela Wadstena krigsmanshus emot en gammal skyllerkuip — sads kapten Puir på sin tid; och Minervas spiritus rector vågar nog detsamma, att han, nkrupen i ett hörn af sitt sjellmedvetande, skall innan kort devoilera ceh till komplett evidens deducerav, hurusom allt hvad Aftonbladet yttrat till förmån för ea Lb-ral politik eller emot öfverdrifvet prohibitiva näringsprinciper, varit en följd al Engelska pengar; men fabrikspengar, bagarepengar, Socker pengar m. m., som allt är tjenligt alt föda hva fiskar, höra naturligtvis icke tll det kapitlet. SETT TATTO