Aftonbladet – 2 juni 1847, sida 3

mannens fintliga svar, befriade honom från krigsmannayrket och skänkte honom en plats i kommissariatet.n Flera munnar formade sig till ett bifallande leende. Nu kom en betjent och bjöd the. Kiliander drog sig med sin kopp något åt sidan. Imedlertid hviskade fröken Kornblixt till sin granne: nAck, hvilken sublim njutning hemta vi icke, min söta Ulla, från en bildad konversation. Själarne attrahera hvarandra, ideer väcka idcer, tankarne elektriseras, materien affirmerar andan och vårt sinne blir lätt, klart, djupt ... Vi upplysas, vi upplyftas, vi upp -... Du menar, söta Ulla, att våra hbjertan, vårt hela jag, ana sferernas harmoni.n Fullkomligt min mening. Kongl. sekreteraren Kiliander är en mycket verserad ung man; ganska intressant. oo ij aHan röjer en ovanlig klarhet i sina objektiva reflexioner. Kiliander kunde väl icke höra dessa för honom så smickrande ord, men han förstod dcck ganska väl, att de damer, med hvilka han samtalat, voro intressersde af hans sällskap, och som det är en bepröfvad sanning, att man i allmänhet trifves godt der, hvsrest man är gerna sedd, hände också Kiliznder nu, sedan han bortsatt sin thekopp, en frestelse att ånyo börja en bildad konversation; men han kom i detsamma att tänka på alla sina öfriga visiter för aftonen, och, återigen gripen af en storartad pligtkän-la, fattade han sin hatt och lemnade genast, icke utan afraknad, grefve Gyllenbångs lysande soire. En man i Kilianders omständigheter är en lefvande bild af Jerusalems vidt omtalade skomakare; han är dömd till en rastlös vandring och, i siället för lästknippan, har han sina visitkort att draga på. (Slutet frjer) (3 lt — Brovieersmonoror. Purten har helt nyligen förpaktat blodigelsfångsten i landet på one år och derföre erhållit den nätta summan af 4,485,000 piaster, då likväl 3:00 pgutermpmearter Ära undar.