Aftonbladet – 2 juni 1847, sida 2

nan, alltid mån om sin klädsel och kunde alIrig finna sig rätt väl disponerad förr, än hans spegel sagt honom, att han såg ut som en genteman. D.ssutom hade han en mycket tidsidande svaghet för sitt af naturen särdeles fasra hår; men icke ng härmed, vår vän, som, vare det sagdt till hans evinnerliga heder, hade sina egendomliga funderingar öfver ett och annat, var af den menngea, att en fullkomlig; toilett för sällskapslifvet icke bör endast fästa: sig vid den materiella ulstyrseln, utan äfven något vid den andliga. Man skulle, påstod han, på samma gång som man egnade sin omsorg åt kostymen, också bir da sig för konversationen, och då man tänkte: hur skall jag klä mig? borde men äfven tänka: hvad skall jag säga? Kilianders toilettbord hade, i och för detta ändamål, både en illitterat och en litterat sida, och då den förstnämnde var väl försedd med borstar, kammar, flaskor och dylikt, var den andra belastad med -åtskilliga fransyska journaler, flere konversationslexik2, några anckdotsamlingar m. m., allt tjenligt såsum, källor för bildad och intressant konversation. At dessa böcker brukade nu Kiliander offra alla de blickar, som kunde permilteras från spegeln, ur dem lånade han ideer och infall, från dem fick han sina insigter i vettenskaper och konster, på samma gång som han knäppte igen sin väst, och under det han knöt sin halsduk tog han reda på ställningen i Europa. Med få ord, från sitt toilettbord hemtade Kiliander så väl det eleganta som äfven det intressanta; dessa båda egenskaper, för hvilka han länge värit så vidt berömd, så högt prisad. Omsider voro nu preludierna afslutade och sjelfva handlingen vidtog; Kiliander började sin vandring. Men min Gud, hvilket rysligt oväder! Storm, snö, regn och hagel, det är sannerligen alldeles för mycket på en gång, helst när sammangaddningen sker i nattsvarta mörkret. Just som vår kongl. sekreterare stack näsan utom porten, mötte den en väderil, som på sina vingar förde snöbollar direkte från himmelen; men det var på min ära ändå icke något himmelskt bemötande. Näsan r.dnade al