det: Bladskaftet är den kånal, hvarigenom bladets kärl stå i förbindelse med stammens. Det bildas ar ett eller flera knippen af spiralkärl och baströr, alltsammans omgifvet af en cellulär beklädnad. Planchen 2 och i grunderna för trädgårdsskötsel, sid. 76, nästan återupprepar detta sålunda, att ådrorna på. bladen bestå at spiralkärl, omslutne i baströr; de hafva sitt ursprung från mergskidan och bastet, och äro förenade genom löst kött (parenchyma), som är fullt med håligheter, hvilka innehålla luft. (Vexternas lungor eller andningsorganer.) Båda dessa beskrifningar synas rec. kunna hafva varit sammänförda. Imedlertid afhandlar denna del på ett högst upplysande sätt vextämnets läge i rötterna, stammen, bladknopparna, bladen, blomman, könen, frukten, säden eller fröet, safven och saften, hvarefter vexternas lifsmedel, luft och ljus, utdunstning m. m. leder till de praktiska begreppen om snittlingar, ympqvistar, flyttning eller okulering, allt detta i särskilta kapitel afhandladt, med hänvisning till analytiska figurer på 4 plancher. 3. Blomsterkultur:ns historia följer derefter vida sakrikare än. dess titel, ty den innehåller vextodlingen sjelf, icke blott dess historia. Efter denna, som likväl är ganska intressant, afhandlar förf. vexternas fortplantning i följande kapit.1: 4. Den konstmessiga befruktningen och såningen; 2. fortplantning genom rotdelning; 3: genom alläggare; 4. genom sticklingar; 5 genom ympning: 6. förädling genom afsugning (ett slags ympning); 7. förädling genom barkstycken med ögon (okulering), och slutligen bifogas i fullständiga, noggranna uppgifter läran 9. om de jordarter, som förnämligast användas vid blomsterkulturen, samt 40. om beskaffenheten af drifbänkar och drifeller vexthus,, med hänvisning till en egen planch. Fullständigare begrepp om det vegetativa lifvet, dess grundprincip, utveckling och förädling, kan en vextodlare föga behöfva eller ernå, än dem han finner framställda på dessa 155 sidor. Detta är dock minsta delen af arbetet. Förf. tyckes liksom härmed tillräckligt -håfva odlat sin jord och andras begrepp, samt utstakat den rymd och uppfört tillräcklig byggnad, att på de återstående 1384 sidorna inrymma de många tusen vextarterna, både för kall jord och i vexthus: Förf. hear i denna stora afdelning följt alfabetisk uppställning, hvilken antagligen är den begqvämaste i en handbok. Deraf får man dock icke sluta, att systematisk anvisning är förbigången. Tvertom finner läsaren vid hvarje slägte (genus) dess rum bestämdt, så väl i Linneska eller Sexual-systemet, som bland de s. k. naturliga familjerna. Vid angifvandet af arterna (species), är arbetet på flera ställen mera fullständigt, än de botaniska systemerna få vara; helst i denna Handbok äfven intagas de mångfaldigade förädlade afarter-variationer, hvartill en i vilda tillståndet enkel blomma kan, genom den skönbildande trädgårdskonsten, fördubblas och förskönas. Exempel härpå finner man omnämnas i artikeln Georginer, af hvilka förf. blott anför 3 arter, då Blomster-katalogerna erbjuda flera Kundrade, endast af G. variabilis. Men i stället att uppräkna dessa, sysselsätter sig förf. med.deras odling, erforderliga jordmån. förökning och förvaringssätt, på icke mindre än 435 sidor. Likaledes upptagas under slägtet Rosa endast 235 sjelfständiga arter, för trädgårdarna; men beskrifningen om deras skötsel, odling, drifning anföres på 12 sidor. Rec. har velat fästa sig endast vid dessa i trädgårdar vanligast förekommande, dock mest praktfulla arter för fri jord. För den inre blomsterkulturen, i växthus, drifverier och rum, innehåller Handboken en sådan rikedom, att urval skulle blifva svårt, om icke författarens method till betydlig del lättade denna omsorg. I sådan afsigt angifves vid hvarje krukväxt dess utseende, hemland, den jordmån och värmegrad, som fordras, samt ändteligen till och med priset, då man från utrikes handelsträdgårdår, vanligast Booths vid Hamburg, vill förskrifva den. På detta sätt får läsaren rätt på nästan alla de nya växter, Svenska Trädgårdsföreningen infört och utdelat, men till ett vida större antal, än hittills hunnit förskaffas och förökas. Bland dessa den närvarande tidens älsklingsblommor, såsom acacier, finner blomsterälskaren att välja på 55 arter; af calceolarier blott 6, då vi uti variationer redan ega många fler; af camellier blott 8, med flerfaldiga färgombyten; hvartill, för de båca sednare serskildt oUlingssätt uppgifves; af slägtet Erica deremot, skönblommande ljungarter, som icke medgifva artförändringar, beskrifvas icke mindre än 179 former, med fullständig uppgift om odlingssättet, på 8 sidor; af Fuchsier 24 arter; af Nerium blott 3, med 38 variationer; af Pelargonium 51, samt öfver 100 afarter och en kulturbeskrifning på 6 sidor 0. S. Ve Men redan forde nog vara anfördt om detta arbetes både omfång och fullständighet. När vi då erinra oss, att det icke endast rörer sig inom blomsterverlden, utan i öfrigt upptager den ekonomiska trädgårdsskötseln, med jordens beredning, fruktträds förädling m. m., så erbjuder detta handbibliothek tillika en utförlig lärokurs i hortikulturen. Såsom handbok för blomsterälskaren bör den blifva en vä kommen vägledare, icke blott vid valet af växter, men vid deras studium under besök i våra växthus, samt vid de expositioner, som erbjudas åt allmänheten, der en demonstrator icke alltid kan vara tillstädes, utan lättare medföres i denna bok. so— AA T AA TVR SR EBES NATT Snr CATS