et a EE R 0 RA RT inv bevisa att mirvisterns integritet är lika mycker tvist underkastad som hans politiska förmåga. — : (Insändt.) HANDBIBLIOTHEK I TRÄDGÅRDSSKÖTSELN eliter systematiskt orduwad handbok uti all så väl praktiska som theoretiska delar afträd gårdsvetenskapen. Första afdelningen: Blom sterskötseln. Stockholm 4842—1846, pi A. Bonniers förlag, 1539 sidor fullständig ut trenne band med 3 plancher. Pris: 6 Rdr Bko LinnE begynte sitt uppträdande såsom lagstif tare för naturvetenskapen i allmänhet, med grun derna för vextiäran (Fundamenta Botanica), hvil ket hans första tryckta arbete utgafs i Leyden 1755 då han gjorde Holland, dit han begifvit sig, till der tidens stora experimentalfält för vextodlingen, innar han. uppsteg på sin blomsterthron i Sverge. Upp låtelse till dessa grunders praktiska tillämpning fånr han sig frikostigt tilldelad af en rik bankir, Geor Clifford, uti hvars trädgård, med alla verldsde lars då kända vexalster Linne fick åskådliggöra de talrika formerna för sin vextbeskrifning. På detta sätt blef den Cliffordska trädgården (Hortus Cliffortianus, Leyden 1737) hans andra utrikes tryckta arbete, än i dag motsvarande de sköna, ehuru ti kare, blomstersamlingar, som vår tid kan framte.) Sådana grunder för vextläran, oförvanskliga som det mägtiga snille, från hvilket de först härstamma, ehuru förökade genom de nya kunskaper en 100:årig erfarenhet åstadkommit, finner vextkännaren utförda i denna handboks första afdelning; och en sådan, ehuru afkare trädgård än den Cliffordska, kan Blomsterälskaren tillegna sig uti detta arbetes andra del, uppräknande en beskrifiing af de särskilda vexternas kulturp. Om ett förordande för detta arbete behöfdes, innan dess uppställning får tala för sig sjelf, så skulle vara nog anföra, att det egentligen är en öfversättning af den frejdade och mångkunnige botaniske författaren J. Lindleys tvenne skrifter: 4n Ooufl-line of the principles of Botany. samt An outline of the principles of Horticulture. Härtill kommer, att vid bearbetningen af svenska öfversättningen en och annan af våra skickligaste vextkännare lagt en verksam hand. Tilläfventyrs har denna, ehuru nyttiga åtgärd, vållat den långsamma och afbrutna gången i arbetets utgifvande; men hvaraf det ock torde vunnit en ökad fullständighet genom de tillägg, som finnas införde i slutet af de två första banden. Innehållet af handbokens första afdelning är uppställdti trenne uti hvarandra ingripande afbandlingar. 1. Den första, med Inledning, upptager egentligen vextanalys eller anatomi, framställd i 48 kapitel, neml. a) om elementar-organer, b) sammansatta organer, c) om ,roten, d) stammen, e) bladknoppar, f) bladen, g) håren, i) näring och afsöndring, h) blomsterknoppar, 1) blomsterställningarne, m) blommans bladlika delar, n) han-organer, ståndare, 0) blommans disk, p) hon-organer, pistiller, q) fröämnet, r) frukten, 8) fröet eller säden, t) vexter utan blommor. Beskrifningarna af dessa vextdelar upplysas med figurer, som igenfinnas på 4 och 2 plancherna. . 2. Andra afdelningen om vexternas allmänna genskaper, öfvergår till en mera speciel vextfyiologi. Förf. har, enligt recensentens förmenande, nindre lämpligt fört denna afhandling till grunlerna för trädgårdsskötseln,. T. ex. vid artikeln Bladet, sid. 20, uti grunderna för botanik, heter ER a ES Re ) Då detta Linnes vistande i Holland kan anses hafva varit hans räddande åt den vetenskap, med hvars ljus han spridt så mycken kunskap och nytta. åt både sin samtid och efterverld, och då den uppmuntran -han i sitt fädernesland saknade, men bvilken så mycket mer slösades på honom i detta fremmande land, blef en påfallande väckelse till de snillets alster, hvaraf vi nu skörda frukterna, ända till utgrening i detta anspråkslösa! arbete, så torde det icke vara utom ämnet, att nämna några ord om denna Linnes utflygt tilll Holland. Sannolikt härledde :sig tanken derpå,l! utom verkan af den unge mannens vetgirighet,: äfven från en viss förföljelse, som han fick ut-j! härda af en och annan lärare i Upsala. Linne lt skrifver härom sjelf i Egenhändiga Antecknin-v gar, (der han alltid nämner sig i tredje perso-;) fen, att han icke kunde komma på grön qvist,!s men råddes engagera sig hos någon rik flicka,s som först kunde göra honom lycklig och han se-!w dan henne. Förmodligen erhöll han också un-l! derstöd af sin svärfar, doktor Moreus i Fahblun, ir och begaf sig åstad med 600 daler i resepengar.! I Amsterdam, säger Linnd, voro hans pengar!! allav; men, omfattad af detta lands lärde, Boer-!1 have, Burmannus, van Roycn, sattes honir först i tillfälle att taga doktorsgraden i Harder-!d wik, och anställdes sedermera i bemälte Clifords!x trädgård på Hartecamp. Här,, skrifver han,s lefde Finneus i allt det välstånd, som en död-l1 lig önskar. kunna, reste in till Leyden att höra Boerhave när han behagade, fick åka på Am-jr sterdams gator med 2 par hästar, fick vara påt Hartecamp när honom lyste, och hade der alllt uppvaktning af kock och betjenter, och kundeljF alltid emottaga dem, som gjorde besök, med allls högtidlig välfägnad,. Hvar finna vår tids bota-j4 pister sådane mecenater bland bankirer? s